Under våren har Malmö högskola arrangerat en distanskurs om 7,5 poäng. De 25 kursdeltagarna har träffats i Malmö under tre heldagar, parallellt med att de har bedrivit litteraturstudier och projektarbeten på hemmaplan.
Den 22 maj var sista träffen i Malmö då alla opponerade och responderade på projektarbetena. Det blev en spännande dag innehållande flera intressanta redovisningar, med en stor spännvidd när det gäller de frågeställningar som valts, till exempel: Hur ser den bästa schackappen ut? Hur får vi tjejer att fortsätta spela schack? Hur kan man undervisa förskolebarn i schack? Hur kan schack skapa gemenskap på en skola? Hur följer man upp Schackfyran?
Måndag till fredag den här veckan presenterar vi varje dag ett av dessa projekt lite närmare:

Pontus Teiler jobbar med ensamkommande flyktingbarn och har med denna grupp som utgångspunkt skrivit Schack som ett gemensamt språk. Syftet med hans studie är att utforska hur det med hjälp av schack som pedagogiskt verktyg och ”gemensamt språk” går att skapa en miljö och ett sammanhang där gemenskap, trygghet och meningsfullhet uppnås. Målgruppen för projektet var ungdomar boende på ett så kallat HVB Donau, samt de pedagoger som arbetar med dem på boendet. Med schackets hjälp har de försökt skapa en gemensam arena för pedagoger och boende. Teiler kommer fram till att projektet gav upphov till en mängd frågor som borde testas i mer djuplodande forskningsprojekt, men att resultaten var så pass positiva att de deltagande pedagogerna kommer att fortsätta att använda sig av schack i sin verksamhet.

Schack som ett gemensamt språk (Pontus Teiler)
Länkar till alla projektarbeten

Under våren har Malmö högskola arrangerat en distanskurs om 7,5 poäng. De 25 kursdeltagarna har träffats i Malmö under tre heldagar, parallellt med att de har bedrivit litteraturstudier och projektarbeten på hemmaplan.
Den 22 maj var sista träffen i Malmö då alla opponerade och responderade på projektarbetena. Det blev en spännande dag innehållande flera intressanta redovisningar, med en stor spännvidd när det gäller de frågeställningar som valts, till exempel: Hur ser den bästa schackappen ut? Hur får vi tjejer att fortsätta spela schack? Hur kan man undervisa förskolebarn i schack? Hur kan schack skapa gemenskap på en skola? Hur följer man upp Schackfyran?
Måndag till fredag den här veckan presenterar vi varje dag ett av dessa projekt lite närmare:

I Chess Battle – Schack som integrationsinstrument har Jonas Sandbom och Jan Peter Palmblad undersökt vad pedagoger och barn tyckte om det Chess Battle som Stockholms Schackförbund anordnade tillsammans med den sociala entreprenörsföretaget Utsiktstornet den 11 februari 2014 på Tom Tits Experiment i Södertälje. Sandbom och Palmblad ville dels veta om Chess Battle är en bra form för integration, social- och schacklig utveckling, dels ville de få svar på om det är ett koncept värt att satsa vidare på. Undersökningen ger vid hand att pedagogerna var mycket nöjda med Chess Battlet på det stora hela, vilket manifesteras av att samtliga tillfrågade pedagoger kunde tänka sig att delta igen. Bland barnen var responsen mer blandad, även om majoriteten av barn skulle vilja delta igen. Sammanfattningsvis anser projektarbetsförfattarna att konceptet är väl värt att utveckla och använda sig av i framtiden.

Chess Battle – Schack som integratiosninstrument (Jonas Sandbom och Jan-Peter Palmblad)
Länkar till alla projektarbeten

Under våren har Malmö högskola arrangerat en distanskurs om 7,5 poäng. De 25 kursdeltagarna har träffats i Malmö under tre heldagar, parallellt med att de har bedrivit litteraturstudier och projektarbeten på hemmaplan.
Den 22 maj var sista träffen i Malmö då alla opponerade och responderade på projektarbetena. Det blev en spännande dag innehållande flera intressanta redovisningar, med en stor spännvidd när det gäller de frågeställningar som valts, till exempel: Hur ser den bästa schackappen ut? Hur får vi tjejer att fortsätta spela schack? Hur kan man undervisa förskolebarn i schack? Hur kan schack skapa gemenskap på en skola? Hur följer man upp Schackfyran?
Måndag till fredag den här veckan presenterar vi varje dag ett av dessa projekt lite närmare:

Axel Smith, en av Sveriges ledande schackspelare och tränare, har ställt sig frågan hur man kan motivera schackelever med höga ambitioner till att träna på egen hand i sitt arbete Schackaxeleratorn. Forskning på detta område saknas, därför har Smith valt att dra paralleller till den digra forskning som finns kring skolans hemläxor. Han har sedan omvandlat de olika riktlinjer han funnit och testat dem på fem schackelever.
Smith för i sitt arbete en diskussion om inre och yttre motivation och konkluderar med att ålder (eller spelstyrka) är den klart viktigaste faktorn i hur väl det fungerar att få elever att sätta upp en målsättning för sin träning och arbeta med hemuppgifter.

Schackaxeleratorn (Axel Smith)
Länkar till alla projektarbeten