Tekniskt stöd för klubbar och distrikt

Ordförande: Sebastian Mauritsson, Anteckningar: Niklas Sidmar

Medlemssystemet
-Större möjligheter till att anpassa vyer, utskrifter och statistik när man lottar tävlingar i medlemssystemet är önskvärt, men kan också innebära att det blir mer komplicerat att använda.
-Medlemssystemet är bara anpassat för medlemmar, vilket kan göra att man använder Chess-Results till vissa tävlingar.
-Ett problem är att medlemssystemet är internetberoende, det vore bra med möjligheten att lotta tävlingar lokalt och sedan ladda upp resultaten.
-Möjlighet att mata in resultat från flera datorer skulle underlätta.
-Idag finns inte möjlighet att välja särskiljning, utan man är hänvisad till SSF:s standard.
-Bättre vyer för åldersstatistik i medlemsregistreringsdelen av systemet.
-Koden skulle kunna läggas ut som open source.

Hemsida
-Möjlighet att skapa klubbhemsidor via schack.se skulle vara en stor hjälp för många.

Demobräde
-Demobräde finns på schack.se/demo, men används förmodligen mest när det gäller Schackfyran/Schack i skolan.

Yes2Chess
-Det vore bra att kunna använda lagfunktionen från Yes2chess , exempelvis för lagmatcher mellan juniorlag på kvällar och kanske i förlängningen i matcher med långa avstånd i Allsvenskan.
-Det finns också en oro för att göra en analog sport digital.

Livesändningar
-Mjukvaran för att visa livepartier är sekundär, problemet för klubbar/distrikt är dyra livebräden
-Det viktigaste med livesändning/streaming etc är att livebrädena fungerar.
-Det är bra med två kommentatorer vid TV-sändning/streaming.
-Möjlighet till fördröjning av sändning borde finnas.

Betalningslösningar/ekonomi
-Möjlighet att lägga in betalningsuppgifter i systemet skulle vara till hjälp för tävlingsarrangörer som ska betala ut prispengar.
-Möjlighet att sköta avgifter, bidrag och annat centralt är en bra idé. En förutsättning är att klubbarna inte behöver ligga ute med pengar.

Övrigt
-Det borde finnas en tydlig och mer konkret strategi/riktning när det gäller SSF:s IT-arbete.

Schack som integrationsverktyg

Ordförande: Håkan Jalling, Anteckningar: Jesper Hall

Upplägg

– Inledning
– Presentation av SSF och den ansökan som precis gjorts till Arvsfonden för schack som integrationsverktyg: ”Schack – världsspråket”
– Deltagarpresentation med fokus på erfarenheter av schack som integrationsverktyg.
– Indelning av grupper om 3 personer för att:

1)     Spåna fram idéer för schack som integrationsverktyg.
2)     Rangordna de 5 bästa idéerna.
3)     Avslutande diskussion.

Nedan följer de idéer i rankingordning som de tre arbetsgrupperna tog fram som viktiga för integration med schack som medel

Grupp 1

1. Schacket måste ut och synas 5 poäng
2. Schacket måste skapa kontaktytor 4 poäng
3. SSF bör ta fram en schacklåda för flyktingar, motsvarande den för S4an 3 poäng
4. Vi måste samarbeta med andra föreningar som redan jobbar med nyanlända 2 poäng
5. Satsa på Kaféschack, eftersom schack i flera andra kulturer är kopplad till kaféer.

 Grupp 2

1. Kontaktytor – strategier för att jobba med andra föreningar/organisationer/myndigheter 5 poäng
2. SSF bör hjälpa distrikt och klubbar att söka bidrag för integrationsprojekt. 4 poäng
3. Schacklåda för flyktingar 3 poäng
4. Viktigt med social verksamhet bredvid schack, t.ex. fotboll, eller hip hop 2 poäng
5. Schacket måste använda modern teknologi och sociala medier för att nå målgruppen 1 poäng 

Grupp 3

1. Schacket måste nätverka med bra aktörer utanför schacket 5 poäng
2. Schacksverige måste få hjälp med att söka pengar av förbundet 4 poäng
3. Schacket måste vara ute och synas! Bibliotek, torg, varuhus 3 poäng
4. Schacklåda för integration 2 poäng
5. Kaféschack 1 poäng 

Övriga idéer

• Utbilda bibliotekarier i schackinstruktion i deras utbildning.
• Ha schackläger på biblioteken
• Kopplingen till biblioteken och att läsa är positiv för schacket.
• Ha god kommunikation med kommunen.
• Få in anställda i föreningen via t.ex. FAS 3 eller motsvarande arbetsmarknadsåtgärd som jobbar för integration..
• Låt flyktingar möta äldre på äldreboenden. Då blir det möten över generationer och över språkgränser.
• Vi måste tänka på tillgängligheten. Det ska vara LÄTT att spela schack.
• Anordna HBV-mästerskap.
• När man har projekt är det bra med slutmål. T.ex. 10 ggr schackträning, och så blir det en schacktävling eller en schackfestival på slutet som man får delta i.
• Utifrån och in perspektivet!!! Hela tiden fråga sig: Varför skulle en nyanländ vilja hålla på med schack/komma till schackklubben?
• Bjud på mat i samband med schacket. Alla behöver äta!
• Sätt det sociala i fokus och inte själva tävlandet!
• Viktigt med förankring på t.ex. flyktingförläggningen man ska verka på. Man måste ha personalen med sig!
• Engagera föräldrar, ledare, hjälpredor. Vi behöver alla ledare vi kan få!

Övergången från skolschack till ”traditionella” klubbar

Ordförande: Per-Olov Larsson, Anteckningar: Kent Vänman

Seminariets ordförande Per-Olov Larsson inledde diskussionen genom att redogöra för yttre och inre motivationsfaktorer. I klassrummet är de mest givna motivationsfaktorerna att schackundervisningen sker på skoltid i en trygg miljö och i gemenskap med klasskamraterna. Målbilden att få delta i riksfinalen ger också motivation. För att nå ett bra resultat behöver så många som möjligt i klassen delta, vilket också främjar sammanhållning och gemenskap.

Ett sätt att förmå fler flickor att fortsätta spela schack efter Schackfyran och Yes2Chess är att hitta de inre motivationsfaktorer som trygghet, gemenskap och glädje som tilltalar flickor och givetvis även pojkar för att locka dem till en schackklubb. Exempelvis tenderar pojkar i högre grad än flickor att fokusera på yttre motivationsfaktorer.

Diskussionen handlade sedan om att det kan vara mycket olika förutsättningar mellan kommunerna. Det finns vissa kommuner där det är mycket svårt att få besöka skolklasser, men i de flesta kommuner är schack mer än välkommet. De som har upplevt en positiv respons verkar i första hand vända sig direkt till klasslärarna.

För att stimulera till fortsatt spel för barn inom skolschacket lyftes mera tävlingar och utbyte mellan skolor där man spelar schack. Diskussionen visade att i de områden där man har anställd personal fungerar såväl skolschacket som ungdomsverksamheten i de traditionella klubbarna allra bäst. Den främsta orsaken till detta kan vara den kontinuitet som en professionell verksamhet kan erbjuda. Lyckade exempel gavs där schackklubben är belägen i skolan, vilket kan öka tryggheten och gemenskapen för barnen. De befinner sig i en lokal där de känner sig hemma och föräldrarna känner sig också trygga med den vetskapen.

En teori lyftes om föräldrarna som nyckelpersoner vid övergången från skolschack till traditionell ungdomsverksamhet. Barn som deltar i skolschack är oftast så unga att det alltjämt är vuxna som styr deras fritidsaktiviteter. Därför gäller det att se till att denna i viss mån bedrivs utanför skoltid, så att föräldrar får se vad schack är roligt, spännande och en riktig tävlingssport. Ett exempel är Göran Malmstens framgångsrika schackfyrankoncept i Västmanland som huvudsakligen byggde på föräldraengagemang.

Vad gäller skolschackklubbar framkom det önskemål om att Sveriges Schackförbund meddelar berörda schackklubbar när det har bildats skolklubbar i närområdet.