Det absolut värsta som kan hända i en turnering är att man förlorar sista ronden. Då känns all tid fram till nästa parti som en tung transportsträcka. Eftersom det är minst ett år tills Sverige spelar igen, var det därför extra skönt med en vinst!

16:e plats! Före lag som Indien, England, Israel, Bulgarien, Frankrike, Filippinerna och Tjeckien!

Veckans smygfoto: Mannen längst bort i bild trivs som fisken i vattnet. Han har tidigare använt badmössa en gång, omedveten om alla fotografer som lurade i vassen. Det blev såsmåningom omslagsfoto på TfS. Det blir inte denna bild.

Veckans kulturkrock: Kvinnan utanför Blå Moskén som uppfostrade sina barn genom att först slå sin sexåriga dotter, därefter kasta en vattenflaska på den nioåriga sonen för att till sist kliva över ett staket, hämta en stor sten i rabatten och börja jaga honom. Allt utan reaktion från omgivningen. Jag kände mig tvungen att trösta pojken.

Veckans förrädare: Vi slog Norge i fotboll. Jag bidrog starkt till segern – som spelare i det norska laget.

Veckans försäljare: Alla okända vänner som dök upp i Grand Bazaar och intresserade sig för hur man mådde. De hade dock mycket att erbjuda för den krona jag hade med mig till stan.

Veckans tidsnöd: Här finns mycket att välja på. För min del var dagen i centrum värst, när jag plötsligt insåg att kameraklockan var inställd på svensk tid, och att det var 15 minuter och 3 km tillefter bussen gick. När den rullade iväg knackade jag på fönstret, mer blöt än alla dagar på gymmet. Och då har jag ändå badat.

Veckans solidaste: Det två år gamla rekordet på löpband, som har utmanats nästan varje dag.

Veckans LASK:are: Den amerikanska kaptenen John Donaldson, som spankulerade runt med LASK-tröja.

Veckans svensk: Giovanni Vescovi, som fortfarande pratar svenska, och var en god förlorare efter dagens match.

Tack för oss!

Med vinst kan vi komma bland de 20 bästa lagen, en av Sveriges bästa placeringar på mycket länge. Efter tre raka vinster är vi optimistiska och ser oss nästan som favoriter, trots att vårt snitt är 50 elopoäng lägre. Tre av Brasiliens spelare har underpresterat, och den enda som spelat bra vill helst vara vit.

Uppdateringarna nedan kommer i omvänd kronologisk ordning.

14.35 

Nils avslutade med ett vackert taktiskt trix. På 35…Dxe6 kommer 36.Dd4 med oundviklig matt.

Pontus matt var 25…Dh1+! 26.Lxh1 Sh2+ 27.Ke1 Tg1 matt.

Samtidigt togs Hans parti remi.

3-1!! Det stämde som vi trodde, att vi var favoriter.

14.30 

Leitao-Grandelius (efter 31…Lxc5): Om Nils byter på c5 nu får han en ställning han inte kan förlora. Emanuel undrar om den går att undvika att vinna.

Vescovi-Tikkanen (efter 41.e4): Hans valde den säkra vägen, det kommer att bli remi inom kort.

14.10

Allt går bra just nu!

Grandelius-Leitao (efter 28…Dc7): Leitao har blivit desperat, och nu gäller det bara för Nils att hålla tungan rätt i mun genom tidsnöden.

Vescovi-Tikkanen (efter 29.Txd4): Hans kan nu välja mellan enkel remi, genom att byta en bonde på damflygeln, eller att försöka spela på vinst genom att ge ett par kungsflygelbönder och ta a4-bonden.

Allt ser ut att gå mot matchseger. Kan det till och med bli 3-1?

13.50

OS-slaven tog en mycket viktig poäng!!

Svart drar och sätter matt i tre drag.

Emanuel är tillbaka, och berättar att han var nöjd med remi efter att ha blivit utpreppad. Mot Fier är det viktigt att spela snabbt, annars börjar han få vittring på mer. Därför tänkte inte Emanuel länge innan han tillät dragupprepningen.

Grandelius – Leitao (efter 24…b5): Leitao försämrade sin bondestruktur med fxg6 – han kände antagligen att det skulle bli lite trångt kring kungen om han slog med h-bonden, eller så ville han använde f-linjen. Hur som helst tror vi på Nils nu!

Vescovi-Tikkanen (efter 22.Dxc4): Hans la in c6-c5 följt av dxc4, men har fortfarande kvar sin svaga b6-bonde. Det känns som att Vescovis fördel är ungefär lika stor som Nils.

13.10

Grandelius – Leitao (efter 19.h5): Nils gör det mest logiska och angriper på kungsflygeln – bonden på e5 gör ju att svart har svårt att få dit försvarspjäser. Kanske kan ett pjäsoffer på g6 komma i sinom tid. Lite obehagligt för Leitao!

Vescovi-Tikkanen (efter 18…De7): Hans har som väntat fått upp farten. Hans bondestruktur är något sämre, med b6-bonden på en halvöppen linje. Den halvöppna linje som svart har, e-linjen, ger inte något angreppsmål. Jag tror ändå på remi, eftersom Hans är mycket stark när han försvarar sådana ställningar.

Berg-Fier: Remi, bra!

Milos-Carlsson (efter 22…Lh6): Milos försvarar sig bra. Jag var inte med och analyserade ställningen, men litar på att Pontus har koll på nyanserna. Han ger gärna både kvalitet och bonde för angrepp. Nu är det till och med sunt. Ett nyckelparti som kan gå åt bägge håll.

12.30

Leitao-Grandelius (efter 15…Sd5): Leitao avvek från Sasikirian-Adams i elfte draget och lämnade ett drag senare Nils analyser. Han har fått en stabil punkt på d5 för en springare, men bonden på e5 ger Nils terräng. Tycker ändå svarts ställning ser tillräckligt solid ut.

Vescovi-Tikkanen (efter 14.Tfd1): Hans valde en smart dragföljd som fick byta vitfältarna. Hans har använt mycket tid, men ställningen är lättspelad. Det ser ut att gå mot remi.

Berg-Fier (efter 23.Le3): Boken “The Cutting Edge” försåg 14.Dxd4 med ett utropstecken. Idén är att byta dam på b6 Emanuel tog istället med löparen och offrade direkt därefter g5-bonden. Nu har man precis påbörjat en dragupprepning som jag hoppas fullföljs. Planen får ändras till att Pontus blir matchhjälte.

Milos-Carlsson (efter 17…Kb8): Pontus har inte riktigt följt de dragföljder som planerats, men idén är densamma: att spela h5-h4, offra kvalitet och sätta matt! Obegripligt att han bara har 36 minuter kvar innan spelet kommit igång, men även här är ställningen relativt lättspelad.

11.20

Grandelius – Leitao: Nils har spelat mycket bra i OS, men Leitao har spelat ännu bättre. Alla hans vinster har dock kommit med vit, och vi hoppas därför på riskfri press. Efter sex drag har vi en bogoindier som diskuterats tidigare i OS. Nils och Stellan har en ny idé som gärna får komma på brädet.

Vescovi-Tikkanen: Med Hans fina form (5½/6) tror vi på remi här. Hans tog ledigt under första ronden för att studera en variant han nu kan transponera in (efter vits femte drag), men det finns ännu bättre drag.

Berg-Fier: Fier är en extremt ojämn spelare, och OS har inte varit hans bästa turnering. Därför går vi för vinst här. Emanuel är tillbaka till öppet sicilianskt, men det var svårt att förutsäga Fiers variantval. Oroväckande har han redan börjat tänka (drag 10), trots att det är många drag kvar till de kritiska ställningarna i öppningen. Ser inte bra ut.

Milos-Carlsson: Varianten som uppkommit (efter 12.Se3) är den som analyserades mest på träningslägret hos Sandvik. Märkligt nog tänker Pontus redan, men kanske är det för att invagga Milos i säkerhet, kanske för att han tycker att han bara spelar bra med lite tid …

Det ser bra ut på tre av fyra bord så här långt! Nästa uppdatering inom en timme.

Jag brukar säga att fördelen med att mest spela schack är att man slipper alla kollegor, och får göra allt precis som man själv vill. Lagschack är dock ett angenämt undantag. I OS spelar var och en sitt eget parti, i varje fall om man undantar Frankrike för två år sedan, och kombinationen lag och schack är därför egentligen rätt märklig. Inte desto mindre är lagtävlingar de allra roligaste. Delad glädje – dubbel glädje.

En annan fördel med schack är att man får resa. Att spela i storstäder kan dock vara knepigt, eftersom det ibland saknas bra ställen för att springa. Här ligger hotellet nära Marmarasjön. I jämförelse med Svarta Havet på andra sidan Istanbul är den pytteliten, bara en dryg procent, men ändå är den större än Skåne! Som kan ses av bilden nere till höger var den dock inte badvänlig.

Istället har det fått bli poolen på gymmet, 330 trappsteg upp i hotellet. En av deltagarna i laget har varje dag kommit till lagmötet, röd i ansiktet efter en hård dust med ångbastun. Han menar att det har fått honom att undvika taktiska bortsättningar. Synd att jag inte fick höra det före tävlingen …

Mycket är bra med schack, men inget är faktiskt bättre än att vinna! Det var riktigt skönt med en seger inför sista ronden. Nu har vi slått Skottland, där min släkt kommer ifrån, och Kanada, som jag bodde i som liten. Nu gäller det bara att slå mitt nya hemland Norge i dagens fotbollsmatch!

Och slår vi även Brasilien i sista ronden imorgon blir det en riktigt bra slutplacering.  Nu finns det, för att citera Pontus, bara en väg att gå: uppåt!

Peter Heine berättade en gång om när Anands tappade fokus under VM-matchen i Bonn 2008. I det tionde partiet räckte remi för att behålla VM-titeln, och vid ett tillfälle tänkte Anand på hur han skulle fira om han lyckades. Efter Kramniks 23.Da6! förstod han att han stod dåligt.
Det var det hela. I resten av matchen tänkte Anand bara på vilka drag han skulle göra.

Det är oklart hur ordagrant man ska tro på den historien, men jag är hur som helst imponerad. Det är inte lätt att behålla koncentrationen under fyra-fem timmar. Jag gör själv vad jag kan, genom att rensa mailboxen innan jag åker hemifrån, ha internetförbud under tävlingen, inte läsa någon bok som riskerar att vara intressant, äta måttligt, springa före varje parti och använda öronproppar fjorton timmar om dygnet. Ändå tänker jag ofta på annat under partierna.

Det arrangeras titt som tätt schacktävlingar i kurorter, men dessa fylls då inte av något lugn, utan av nervositet, adrenalin, hopp, ångest och lättnad. Mellan ronderna blir det sällan tid för något annat än förberedelser. Schack är ingen avslappningsövning, för många blir resultatet viktigare än allt annat.

Hemma är det samma sak. En dag utan seriös träning ger dåligt samvete. Det är ett år sedan jag drack alkohol, koffein eller åt socker. Och många år sedan jag kunde förlora utan att ta det som ett personligt misslyckande.

För att sammanfatta det hela. Idag förlorade vi. Det var inte kul.

För fyra år sedan satte jag upp ett motto hemma på kylskåpet: Mot landslaget. Det var inte min egen idé, men drömmen om att få representera Sverige har funnits länge. När jag i våras insåg att det fanns en chans att jag skulle bli uttagen kunde jag plötsligt inte göra något annat än att vänta på besked. Normalt använder jag sällan mobil, idag har jag inte ens någon, men då kunde jag inte lägga den ifrån mig.

Nu är jag en del av laget, och det känns fantastiskt!

På träningslägret på SANDVIKs konferensanläggning i Svedala fick vi ett par dagar med schackliga förberedelser, men framförallt tid att svetsa samman laget. Jag kunde dessvärre inte vara med på allt, men märker att stämningen är på topp och det inte längre finns några ursäkter för dåliga resultat!

Våra resor hit såg lite olika ut, men innan avresa var allt som vanligt för mig. Jag tänker att jag har gott om tid men upptäcker plötsligt att det bara är tjugo minuter tills tåget går och att jag ännu inte har duschat. En dusch, som sedan kändes ganska bortkastat eftersom jag var tvungen att springa till stationen…

Placering vid förra OS avgör på vilket hotell laget placeras. Sveriges 34:e-plats var tillräckligt bra för att få bo alldeles i närheten av spellokalen, tillsammans med alla guld­favoriterna. Olympiaden spelas på en relativt nybyggd konferenslokal vid en av flyg­platserna, drygt två mil in på den europeiska delen av Istanbul.

För min egen del av jag varit flitig med kombinationerna den senaste månaden och känner mig i bra form. Två väsentliga faktorer är dock svåra att förutse: hur bra man sover och vilket självförtroende man får. Båda dessa påverkar tidsanvändningen, vilket för min del är det kanske allra viktigaste för att spela bra. Så vi får se hur det går.

Något jag upptäckte för ett par år sedan är att jag spelar bättre om jag inte lägger för mycket energi på annat än att spela. Det gick bättre när jag slutade gå igenom partierna efteråt. Misstagen behöver man inte få reda på förrän hemma. Det gick också bättre när jag slutade blogga och de inlägg jag skriver här blir därför ganska ytliga.

I premiärmatchen brukar debutanter få spela, för att inte kastas till vargarna i första partiet. Vi har ingen uttalad målsättning placeringsmässigt, men starten blev den bästa tänkbara med 4-0 mot Estland!