Tigers formkurva följer svenskt schacks utveckling

Publicerad 7 april, 2019 av Ingemar Falk

Det går uppåt för Tiger Hillarp Persson. I en ny intervju med schack.se förklarar han orsakerna till uppgången på ratinglistan (bilden är beskuren). Foto: Lars OA Hedlund

LIVE 15.00: [Följ Tiger Hillarp i Jersey-turneringen.]

Från 2491 till 2563 på bara två år. Stormästaren Tiger Hillarp Perssons ratingkurva pekar stadigt uppåt. Den här helgen har han startat jakten på nya segrar i Jersey-turneringen Polar Capital Open som startade på lördagen.

Förklaringen till Tigers uppgång? Att lösa Go-problem har höjt hans lägstanivå i schack – och så trivs han bättre att spela när svenskt schack samtidigt utvecklar sig positivt. Här är en ny intervju med Tiger Hillarp Persson på schack.se.

Jag har inte noterat en större förändring i din rating på 10 år, då du rusade från 2491 till 2618 på ett år. Finns någon likhet mellan då och nu?
Tiger Hillarp Persson svarar:

– Nej, inte vad jag kan se eller minnas. Mina förberedelser var på en mycket högre nivå då, men jag är mer balanserad nu, som människa och som schackspelare.

Ditt tapp mellan 2015-2016 – vad berodde det på, tror du? Bristande motivation?
– Nej, min motivation har stadigt ökat sedan 2012. Min nedgång 2015-16 var i huvudsak kopplad till att jag kände mig splittrad; att saker som låg bortom min kontroll drog mig åt annat håll.

Hur förklarar du din starka form som hållit i sig väldigt länge?
– Sedan Carl Fredrik Johansson tillträdde som förbundsordförande har jag känt en större optimism över schackets utveckling i Sverige och jag hoppas och tror att det kommer att fortsätta i samma riktning under Ted Gemzells ledarskap. Det gör att det är roligare att spela. Samtidigt fortsätter jag att spela go och löser allt svårare go-problem, med följd att jag har höjt lägstanivån på mitt räknande avsevärt och därmed sätter jag inte bort mig lika ofta.

Hur hämtar du ny inspiration i din schackkarriär? Har du drömmar kvar med ditt schack?
– Jag inspireras av alla som älskar schack, av deras partier och av att spela go och snegla sidledes på schack och tänka på vad det ena spelet kan lära mig om det andra. På andra frågan svarar jag ja.

Din uppgång – var kommer den att sluta, tror du?
– När självförtroendet vänder. Då gör jag en dipp, men återkommer ännu högre!

Du är just nu “bara” 39:a i totala Svenskt Grand. Planerar du värsta slutspurten nu de avslutande tre turneringarna för att hugga om totalsegern?
– Jag missade Västerås Open på grund av OS och när jag frågade efter ett rum för att delta i Hasselbacken Chess Open fick jag veta att de inte bjöd in stormästare (som enda GP-tävling). Då blev mina marginaler helt ovärdiga och jag bestämde mig för att avstå från GP-serien och valde även bort att spela i Malmö, Göteborg och Tylösand.
– Det känns väldigt tråkigt att det inte finns ett bättre systemtänkande runt hur de som deltar i landslagsspel ska kunna klara sig. Som det nu är slutar notan för OS på minus för mig. Samtidigt är jag fortsatt optimistisk och tror att det kommer att ske en förändring framöver. Det finns många kloka och engagerade människor i svenskt schack.