Lag-VM blir en milstolpe i svensk schackhistoria

Publicerad 2 mars, 2019 av Ingemar Falk

VM-arenan i Kazahkstan och Sveriges lag: Nils Grandelius (2694), Hans Tikkanen (2510), Erik Blomqvist (2488), Axel Smith (2487) och Linus Johansson (2497). Foto FIDE & Lars OA Hedlund

[LÄS MER] Officiella sidan för lag-VM.

Att Sverige bjudits in som en av tio nationer i lag-VM som startar på tisdag är en milstolpe sett i ett svenskt schackhistoriskt perspektiv.

Man får nog backa bandet nästan 40 år för att se Sverige i lika fina schacksammanhang i lagmästerskap. Då handlade det om EM-finalen med åtta toppnationer i Skara 1980 – en turnering där Garri Kasparov fick sitt genombrott, Ulf Andersson tog näst flest poäng på förstabordet, och där Tony Miles besegrade som svart världsmästaren Karpov efter 1.e4 a6!? – och Lars Karlsson som slog Michail Tal.

Nu ska ny svensk schackhistoria skrivas när lag-VM startar med första ronden på tisdag i Astana i Kazahkstan.

Här är historien för lag-VM i schack:

För första gången sedan starten 1985 finns Sverige med på startlistan för att kämpa om att bli världsmästare i lagschack.

När lag-VM började berodde det på att schack-OS växte och blev allt större. Med så många lag blev Swiss-systemet mer ett lotteri i slutronderna i OS.

Världsschackförbundet Fide ville därför skapa ett lag-VM där de tio bästa lagen skulle mötas alla mot alla – och en obestridlig världsmästare skulle koras.

Luzern i Schweiz var påtänkt att bli en fast spelort för lag-VM vart fjärde år. Men det har med tiden ändrats. Lag-VM spelas numera vartannat år på olika orter.

Uttagningskriterierna är dock ungefär detsamma. Vinnarna i kontinentalmästerskapen (EM och så vidare) bjuds in, och utöver det de bästa lagen i schack-OS. Sveriges starka insats i Batumi gav laget en plats i årets mästerskap.

Historiskt sett har tre nationer dominerat, och de är Sovjet/Ryssland, Armenien och Kina.
Här är topp 3 i öppna klassen i alla lag-VM som genomförts.

1985 Luzern, Schweiz
1) Sovjet, 2) Ungern, 3) England

1989 Luzern, Schweiz
1) Sovjet, 2) Jugoslavien, 3) England

1993 Luzern, Schweiz
1) USA, 2) Ukraina, 3) Ryssland

1997 Luzern, Schweiz
1) Ryssland, 2) USA, 3) Armenien

2001 Jerevan, Armenien
1) Ukraina, 2) Ryssland, 3) Armenien

2005 Beer Sheva, Israel
1) Ryssland, 2) Kina, 3) Armenien

2010 Bursa, Turkiet
1) Ryssland, 2) USA, 3) Indien

2011 Ningbo, Kina
1) Armenien, 2) Kina, 3) Ukraina

2013 Antalya, Turkiet
1) Ryssland, 2) Kina, 3) Ukraina

2015 Tsakhkadzor, Armenien
1) Kina, 2) Ukraina, 3) Armenien

2017 Chany-Mansijsk, Ryssland
1) Kina, 2) Ryssland, 3) Polen