Det var med stort hopp som jag satte mig på tåget för den långa tågresan till Bregenz för Bodensee open. Avresan från Malmö på fredagen sammanföll med schackakademins möte i samma stad, som jag därför missade. Det gick ändå att följa Sigemanturneringen på nätet. På den obligatoriska tågresan genom hela Schweiz blev jag varse att internet inte finns på deras tåg, men ABB:s kontor skymtade dock förbi genom tågfönstret. Ankomsten till den gamla svenskstaden Bregenz skedde tidigt på lördagmorgonen och jag hittade till mitt hotell efter en stund. Jag lärde mig snabbt vägen till spellokalen nedför berget, och en Lidl-butik dök upp där man kunde köpa fint bröd. Spelet skedde i fina Mercure hotell mellan järnvägsstationen och Bodensjön. På vägen passerade man alltid kasinot, där såväl rik som fattig kunde pröva lyckan. Nu förstår jag varför Tartakower alltid spelade bort sina prispengar på kasino.
Tävlingen var inte lika stark som förra året, men motståndarna var väl förberedda och vinsterna i de första ronderna kom inte smärfritt. En lustig incident inträffade i andra ronden, jag satt bredvid en charmant dam, som hade vit i volgagambit. I öppningen hade svart precis spelat damen till a5 och fängslat vits springare på c3. Hon spelade då Ld3 och motståndaren tänkte länge och spelade till slut Lxa6 och vit vann senare. Jag kände ju till att Carlsen hade spelat Sxd5! i ett snabbschacksparti, men det såg ingen av spelarna. I tredje ronden mötte jag så Maximilian Hofer, som hade haft en kort juniorkarriär kring tioårsåldern och sedan nästan helt slutat spela, för att istället sikta på en matematikerkarriär; han spelade i en tröja med matematikolymiaden på. Vi pratade kort före partiet och han berättade att han skulle studera vidare på ETH i Zurich. Jag har kommenterat partiet här.
