Nobelkommittén har i år prisat en forskare som är sprungen ur schackbrädet.
Den 48-årige britten Demis Hassabis var på 1980-talet en stor schacktalang som vid 13 års ålder hade rusat upp till 2300 i elorating och tilldelats FM-titeln.
Bara en annan 13-åring i världen var vassare än honom det året 1989, nämligen en viss Judit Polgar – världens genom tiderna bästa kvinnliga schackspelare.
För en del av prispengarna i schack köpte Demis Hassabis sin första dator i tonåren, och snart växlade han helt in på programmeringsspåret.
”Att spela schack är det som fick mig att börja tänka på tänkandet. Schacket gav mig pengarna till att köpa min första dator och inspirerade mig att koda mitt första AI-program. Det är otroligt att reflektera över hur mycket schack har format mitt liv och min karriär”, skrev Demis Hassabis på sitt X-konto i samband med den internationella schackdagen 2023.
Programmeringsbanan har nu lett honom till Nobelpriset i kemi. Han belönas för sitt arbete med att förutspå hur miljontals proteiner i kroppen är uppbyggda – och det har han gjort med hjälp av AI.
Hans arbete med AI-programmering har varit revolutionerande och han använde tidigt brädspel för att lära AI:n. Den rejäla utmaningen för den förre schackmästaren var att få AI:n att bemästra Go. Här nedan kan du se den fascinerande dokumentärfilmen när hans AI-team på DeepMind utmanade världens bäste Go-spelare.
Fotnot: Demis Hassabis delar kemipriset med John M. Jumper för sin så kallade proteinstrukturprediktion. Dessutom tilldelas också David Baker kemipriset för att han har lyckats bygga nya proteiner. Trions arbete med proteiner är en viktig del i läkemedelsindustrins arbete i att hitta nya effektiva mediciner mot sjukdomar.
