Det är härligt att grotta ner sig i schack! Sagt och gjort. Fredagen den 1 november drog medlemmar i Hemse allmänna schackklubb iväg på utflykt till Lummelundagrottan.
Lasse Linusson, ordförande hos Gotlands schackförbund kommer med ett kåseri som sätter fart på fantasin:
Schack är en uråldrig tankesport. Ursprunget brukar härledas till Indien och Persien och starten för utövandet dateras till sisådär 1700 år sedan. Fynd i samband med utflykten pekar åt ett annat håll och en annan tid.
I grottan återfinns stenstoder som inte kan ha varit annat än urtida schackpjäser, mest påtagligt den grupp som i nutida kristen mytologi ansetts föreställa den heliga familjen. Men tydligast framträder centralt i gruppen en schackdam, på den tiden (ca 30 000 f kr) benämnd kwen och strax till höger om henne, knäande, en man. Intressant nog har man lyckats identifiera förebilden till den lilla stenfiguren, nämligen grottmannen Croalson Magnons.
Lummelundagrottan är en karst-grotta, bildad när kalkberget eroderats av vatten. Guiderna berättar om stalaktiter och stalalgmiter, som uppkommer genom att kalkbemängt vatten har droppat från grottornas tak. Mindre känt är att stalagmit under grottschackets blomstringstid var ett begrepp för så lång betänketid att stenformationer växte upp intill spelarna. Etymologiskt sett föregår därför ordet stalagmit vår tids stalemate.
Pjäserna påminde i stora stycken om våra moderna; det fanns en man och en kvinna, mammutar utförde rörelser snarlikt tornen, sabeltandade tigrar agerade löpare och grottbjörnar flyttades som springare.
Periodens mest kända spelare var Neander-Thal, aggressiv vid brädet, annars en vänlig själ som tros ha omkommit efter inhalation av stora mängder rök från sur ved. Slutspelsteorin utvecklades av Karst-En Muller. Populära spelöppningar var igelkotts-försvaret, Stonewall samt mammutgambit. Vid 12 000-talet f k kunde man också börja spela med bönder, som tidigare hade varit ett okänt begrepp. Då började man också använda öppningen Grob, uppkallad efter denna klan. Ungefär samtidigt uppstod den hypermoderna skolan, vars viktigaste bidrag till schacket kulturhistoria var att man slutade slå ihjäl varandra.
De nya fynden är av särskilt intresse då geologer hitintills menat att grottbildningen vid Lummelunda påbörjades först för ungefär 20 000 år sedan. Likaså har speleologin, alltså läran om strategispelens uppkomst, tillförts nya viktiga pusselbitar.
Dussintalet unga medlemmar i Hemse ASK, i sällskap med föräldrar, tränare och andra schackentusiaster från klubben, deltog i den natur- och kulturhistoriska utflykten. Grillad korv – gotländsk sådan av god kvalitet – kaffe, te, läsk och godis stod på menyn. Schack spelades i entrélokalen, utomhus på kroppsburna bräden, samt som en avslutande höjdpunkt – nere i grottan. Finner någon framöver, vid allsvenskt spel eller ungdomstävlingar, att klubbens medlemmar spelar primitivt – ja då vet man nu varifrån inspirationen kommer…
Text: Lasse Linusson
