Stormästaren Ralf Åkesson lämnar här sin tredje och sista rapport från lag-VM i Durres, Albanien.
Då var det dags att lämna Durres och hotellet (vars pubavdelning hade omvandlats till ett religiöst meditationscenter), byta sol, värme och 25 grader mot något betydligt kallare. (Fast i skrivande stund, Valborgsmässoafton, är vädret faktiskt underbart hemma i Sverige!)
Det blev ingen succé för något av de svenska lagen. Här är en uppställning som visar matchpoäng, partipoäng och slutplacering med startnummer inom parentes.
Sverige 1: 10 18,5 22:a (15)
Sverige 2: 10 17,5 26:e (25)
Sverige 3: 8 18 33:e (43)
Sverige Skåne: 6 14,5 47:e (42)
Ordningen mellan lagen blev som förväntat. I förstalaget tog Ralf och Anders Wengholm (båda 6 av 9) de flesta poängen medan Bengt Hammar och Per Söderberg var i sämre form. I andralaget var det jämnt mellan spelarna med Tom Braathen som den ende obesegrade (dock bara en vinst). Tredjelaget var det enda som presterade bättre än vad startratingen antydde. Här blev Kent Iversen bäste poängplockare med 5,5 av 9.
I skånelaget blev Nils Åkervall bäst med 5 av 9.
Trots allt så vågar jag nog leverera följande slutsats: Alla svenskar var nöjda med resan och ser fram emot nya schackliga utmaningar!
I toppen av de olika klasserna blev resultaten så här. (Damerna fick spela i de öppna klasserna eftersom det inte var tillräckligt många rena damlag anmälda.)
Dam 50+: 1. USA, 2. Tjeckien, 3. Kazakstan.
Open 50+: 1. USA, 2. Italien, 3. Kazakstan.
Dam 65+: 1. FIDE (Ryssland), 2. Tyskland, 3. Lettland.
Open 65+: 1. Tyskland ”Lasker”, 2. Italien, 3. Island.
Ryska lag tilläts alltså delta men fick spela med FIDE-flagga. Damlaget fick inte höra någon nationalsång, trots att de vann. (Usch, vad Putins krig har orsakat, även för schacket… Jag noterade att inga lag från Ukraina var med. Anledningen var troligen en bojkott av tävlingen eftersom ryska spelare tilläts delta.)
Det amerikanska 50-laget höll för favorittrycket. De hade en imponerande uppställning toppad av fyra välbekanta GM: Ehlvest, Shabalov, Novikov och Kaidanov. Alla dessa har för övrigt östeuropeiskt ursprung.
I 65-klassen var Jussupow den tongivande i det tyska segerlaget även om han bara spelade remier. Bäste tyske poängplockare blev GM Meister på fjärdebordet (6,5 av 8).
Sedan vill jag naturligvis salutera ett nordiskt brons tack vare Island: Helgi Olafsson, Margeir Petursson, Jon Arnason, sverigebekante Torstein Torsteinsson (ex-Uppsala ASS) och Askell Karason – grattis!
Och jag måste även nämna den allra bäste spelaren i hela WSTCC: Murtas Kazhgaleyev från Kazakstan, som tog imponerande 8 poäng av 9 (prestation 2755) i 50-klassen! Jag har sett honom tidigare, för 20-30 år sedan. Kazhgaleyev tycks ha behållit både utseende och spelstyrka sedan dess.
Slutligen följer två svenskpartier.
Och så ett intressant remiparti:
