Axel Smith skriver vidare i sin rapport:
“När jag frågade vår lagledare om orsaken till bordsplaceringen i en av de första matcherna förklarade han att han ville placera mig långt från motståndarens damspelare. Jag var inte betrodd att spela bra. Ett par ronder senare mötte vi Monaco, med hälften damspelare, och då hamnade en tidigare lagkamrat på andra sidan brädet. Det gick inget vidare.
Pia Cramling spelade för La Dame Blancha i franska ligan 1997 då man tillät damspelaren att komma från vilket EU-land som helst. Hon mötte inte några andra damspelare, då de vanligtvis spelade längre ner. Året därpå vann klubbens sistabordsspelare alla sina elva partier mot uteslutande damspelare. Då gick man tillbaka till att endast tillåta fransyskor.
– Jag tycker personligen att det är bättre så, säger Pia Cramling.
Pia har spelat på dambord i Grekland och Kina (en inhemsk spelare, en utländsk – och de utländska kan endast möta kineser) och i damligor i Tyskland, Rumänien och Montenegro. Hon nämner även att det finns regler för damspelare i Spanien (en per lag), Turkiet (ett dambord) och Italien (en damliga).
– Men min favorit är 4NCL i England. Alla lag måste ha en kvinna och en man på ett av de åtta borden. Jag spelade under många år för Wood Green och en helg (med två partier) var vi sju tjejer och Alexei Shirov.
Många menar att dambordet har höjt nivån på damschacket i Frankrike. Klubbarna satsar mer på damschack, inkomsten ger spelarna möjlighet att satsa lite mer och synligheten gör det lättare för unga spelare att få förebilder. I Sverige är det dock inte aktuellt.
– Vi har alldeles för få spelare som har ranking att spela i Elitserien och Superettan, säger Håkan Jalling från SSF:s tävlingskommitté. Kanske 5-6 spelare för 20 lag. Det innebär att vi måste sänka rankingen betydligt på dambordet – rent praktiskt skulle det i så fall vara bättre med dambord i exempelvis division 3.
Ett argument som brukar nämnas mot en damspelare per lag är att dessa då skulle spridas ut i olika klubbar. Ett annat att det blir lättare att nöja sig med att ha nått en viss nivå.
– Jag tror inte att dambord gynnar damschacket i Sverige, säger Jalling. Det finns så många andra aktiviteter man kan göra som skulle fungera mycket bättre. Vi har bland annat diskuterat en damallsvenska över en helg, likt Juniorallsvenskan. Dessutom har vi ett beslut om en elitsatsning för att få fler damer att spela i Grand Prix-serien under nästa säsong.
Sveriges Schackförbund har under året tagit beslut om flera satsningar för att lyfta svenskt damschack. Bland annat dessa:
– Uppstarter av referensgrupper.
– “Queen Seminar i Norden” (för att ta intryck från andra länder).
– Utökad tjejsatsning på Team Sweden och Team Sweden Challenge.
– Träningsgrupper för damelit i Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Fri start i Grand Prix-turneringar 2019/2020 för damelit som spelar minst tre turneringar.
– Bidrag till tjejläger.
Sveriges Schackförbund strävar efter 30%-regeln – att nå minst 30% kvinnor på alla nivåer.
– Ett konkret exempel är Team Sweden, där vi haft detta som riktlinje, säger förbundets riksinstruktör Jesper Hall.
