Stormästaren Ferdinand Hellers, Wasa SK, hade platsat i Sverigemästarklassen om han hade velat spela i år.

Men han nöjer sig med att hålla föredrag och kommentera partier under Schack-SM i Uppsala.

-Om jag ska vara uppriktig, så har jag svårt att se att det kommer att bli något mer SM-deltagande som spelare för min del. Men det är väldigt roligt att besöka tävlingarna, säger han.

Under Schack-SM i Uppsala är Ferdinand Hellers bisittare, som gäst hos stormästarkollegan och kommentatorn Stellan Brynell, onsdagen den 2 juli och söndagen den 6 juli. Han är även föredragshållare.

Hellers föredrag under Schack-SM handlar om en av de mest intressanta schacktävlingarna som någonsin anordnats i Uppsala. Studentolympiaden 1956, då Sovjets lag hade Mikhail Tal på tredjebordet! Laget bestod av: Kortjnoj, Polugajevskij, Tal och Antoshin, med reserverna Vasiukov och Lutikov.

Därmed överflödigt att upplysa läsaren om, vilket lag som gick segrande ur tävlingen…

Ferdinand kommer att hålla sitt kostnadsfria föredrag om denna numera bortglömda turneringspärla, på kvällen onsdagen den 2 juli.

-Föredraget kommer att gå igenom ett parti vardera från Kortjnoj och Tal. Och även ett tredje parti, som jag tycker är väldigt intressant.

Ferdinand har ändamålsenligt tummat igenom ett gammalt häfte, som gavs ut i samband med turneringen.

-Jag känner två schackboksamlare, Peter Holmgren och Peter Collett, som jag lånar skrifter från ibland. Det är Collett som hade denna, så den har varit min källa inför det här föredraget, berättar Ferdinand.

Ferdinand Hellers kommer även att vara bisittare till turneringens kommentator Stellan Brynell, under onsdagen och söndagen kommande vecka.

På senare år så har Ferdinand gjort en comeback som aktiv spelare, efter ett väldigt långt uppehåll. Men han föredrar att spela kortare turneringar och gärna snabbschack eller blixt. “Långpartier” under en hel vecka eller mer, är inget som lockar särskilt mycket.

När får vi se dig i Sverigemästarklassen igen?

-Det håller jag för väldigt osannolikt. I dagsläget känner jag överhuvudtaget inte för det. Det är en för stor ansträngning, jag vill inte vara borta från familjen så länge. Och det blir en väldig mental ansträngning, både före och under turneringen.

Ferdinand kommer dock att tävla under tiden som SM spelas, han spelar själv en blixtturnering i Dalarna, “Schack på Rösåsen”, lördagen den 5 juli.

-Jag vill naturligtvis spela bra schack, när jag spelar. Men jag har inga direkta ambitioner att vinna turneringar eller så, längre. Jag håller mest på med schackturism, att åka runt till orter där jag aldrig varit förut, för att spela. Gärna mindre platser. Sedan jag börjat spela igen 2017 så har jag varit på tolv olika platser i Sverige, åtta platser i Lettland och fem platser i Estland och spelat. Min fru är lettiiska, det är ett sätt för mig att se lite av hennes land.

Tillbaka till Schack-SM i Uppsala, vem blir svensk mästare i år?

-Platon Galperin får gälla som favorit, i alla fall.

Nästa fredag anordnas Problemlösnings-SM i Uppsala.

Förmodligen en underskattad aspekt av schacket. I alla fall enligt en som är insatt:

-Jag tror definitivt att en spelare kan höja sin spelstyrka, genom att lägga ner lite tid på att lösa schackproblem och studier, berättar Kaj Engström från Svenska Problemschackklubben.

Kaj Engström leder Problemlösnings-SM fredagen den 4 juli, ett av kringarrangemangen under Schack-SM i Uppsala som inleds nu på fredag.

Han var tävlingsledare och domare för detta även under SM förra året.

Kaj, vars egen schackrating till vardags numera pendlar mellan 2100-2200 för det mesta, lärde sig schackets regler när han var åtta år. Och började spela i klubb när han var 13. Han har parallellt med tävlingsspelande, hållit på med problemlösning mest hela tiden. Kaj både skapar och löser schackproblem med stor entusiasm.

Problemlösning är en bra form av träning, menar Kaj.

-Man blir lite bättre på mattbilder, på att räkna, bättre på ovanliga mattbilder som kan förekomma även i tävlingsschack. Du blir bättre på att visualisera, helt enkelt.

Finns det några bra böcker som du kan rekommendera för spelare, som funderar på att börja med problemschack!?

-Ja, definitivt. Man kan börja med ”Problemschack – brädets konst och magi” av Göran Forslund från Linköping. Om den boken fortfarande går att hitta någonstans. Den kom ut för mer än tio år sedan, författaren lever tyvärr inte längre. Det är en väldigt bra introduktion till problemschack. Själv blev jag mycket inspirerad av Samuel Loyd, en av föregångarna inom problemschack, en amerikan. Jag fick en bok för länge sedan, som heter “100 utvalda problem av Samuel Loyd”. Den gjorde intryck.

Men Kaj Engström betonar att det dess värre inte finns några genvägar, för den som vill bli duktig på problemschack.

-Det är som med allting annat. Om du lägger 10 000 timmar på det, eller löser 10 000 problem, då blir du väldigt duktig på att lösa problem.

Kan du nämna några svenska elitspelare, som är väldigt duktiga på problemschack?

-Emanuel Berg är mycket, mycket duktig. På alla sorters problem. Han löser även hjälpmatter, där båda sidor ska hjälpas åt för att få till en matt, att konstruera en mattbild i ett visst antal drag. Och Axel Ornstein, sjufaldig svensk mästare, var även Sveriges bästa på schackstudier i flera år.

Sedan finns det även en hel del anekdoter på världsnivå om problemlösningens fina konst, upplyser Kaj Engström.

-Stormästaren Pal Benkö i USA var en stor fantast. Och det sägs att hans vän Bobby Fischer löste många av de svåra schackproblemställningar, som Benkö skapade. Det finns en känd anekdot om att Karpov och Kasparov löste ett svårt schackproblem tillsammans, i en taxi på väg från en VM-match en gång. Men vilka elitspelare i världen, som idag sitter och löser schackproblem eller studier regelbundet, det vet jag inte.

Problemlösnings-SM under Schack-SM i Uppsala avgörs den 4 juli i två nivåer, lätt nivå och svår nivå.

Sista datum för anmälan är den 1 juli.