Youtubern och schackinflueraren Anna Cramling blev enda svensk att vinna på The Streamer Awards.
Anna Cramling som fått så många att bli intresserade av schack med sina underhållande sändningar fick pris som årets bästa streamer i kategorin strategispel.
Hon är snart aktuell för Rilton Cup där hennes partier kommer att sändas online med mamma Pia som kommentator. Då får du chansen att följa en prisvinnare vid brädet.
Här är alla vinnarna i The Streamer Awards.
För andra gången på en dryg månad har en svensk stormästare vunnit en stark öppen internationell turnering. Vitalij SIvuk segrade i franska Cap d’Agde i november, och nu var det Platon Galperins tur att stå högst upp på prispallen när han vann Yerevan Open i Armenien.
Med remi i sista ronden stannade Platon Galperin på 7 poäng. Hovik Hayrapetyan, Armenien, samlade ihop lika många poäng, men svensken hade bättre tiebreak och tog guldet.
Orden ovan i rubriken är ur Karin Boyes dikt ”I rörelse”. En dikt som klev in i sportens värld när förbundskaptenen Tommy Svensson använde den som inspirationsläsning före matcherna när svenska fotbollslandslaget tog VM-brons 1994.
Dikten passar väl in i det stora VM-äventyr som Ding Liren och D Gukesh varit med om. En lång och tuff kamp går till slut mot ett avgörande. I dag, torsdag, klockan 10.00 spelas det 14:e VM-partiet. Det sista i en match som varit så oerhört jämn och står 6,5–6,5.
Nu kan allt avgöras om någon av dem vinner. Eller så blir det remi och kampen fortsätter med särspel på fredagen. Ding Liren har vit i detta sista långparti i VM-matchen – på papperet är det en liten fördel i schack. Men hur är det med nerverna och orken?
I det 13:e partiet på onsdagen fick Ding Liren slita hårt för att rädda remin mot en starkt spelande D Gukesh. Indiern spelade perfekt och det var bara ett litet fingerfel som gjorde att han inte fick en nästintill avgörande fördel.
Om han gjort tornbytet på e8 i stället för 31.Se4 direkt är det svårt att se hur DIng Liren skulle ha klarat av pressen. Nu blev Ding Lirens räddning 31…Tf8. Ett mäktigt försvarsdrag när det såg som mörkast ut.
Med remin står det 6,5–6,5 i matchen inför torsdagens avslutande VM-parti. Slutar även det med remi väntar särspel på fredagen med dessa regler:
Med segern på tisdagen ryckte Platon Galperin åt sig ledningen i den stora öppna turneringen Yerevan Open i Armenien. Den svenske stormästaren har tagit 6,5 poäng på de åtta ronderna och är en halva före en klunga på fem spelare.
En av dem kommer Platon Galperin stöta på när sista ronden startar på onsdagsmorgonen klockan 07.30, nämligen Sergej Lobanov (2505)
Den andre svensken i startfältet, Platons klubbkompis i SS 4 Springare Vitalij Sivuk, har tagit 4,5 poäng och ligger sexa.
Här är Platon Galperins vinstparti i åttonde ronden:
Norrlands GP för barn och juniorer har blivit den naturliga samlingsplatsen för unga schackintresserade i norr.
Serien som startade 2016/2017 på initiativ av Åke Brännström, SK Rockaden Umeå, spelas över fyra turneringar i Umeå, Örnsköldsvik, Luleå och Sundsvall.
Och det är en tävling som samlar allt fler deltagare.
Förra säsongen deltog totalt 58 barn och ungdomar i Norrlands ungdomsserie. Ingen dålig siffra med tanke på att det skiljer 53 mil mellan den sydligaste och nordligaste tävlingsorten. Just de stora avstånden är ett känt problem att överbrygga för idrottsverksamheter i norr, och schack är inget undantag.
– Fast fördelen med Norrlands GP är att deltagarna bara behöver resultat i tre av de fyra tävlingarna för att räknas in i totala sammandraget. Man kan förstå att det blir svårt att räcka till med tiden över en helg när det är alltför långt att åka, säger Luleåspelaren Patrick Harlin, suppleant i Norrbottens Schackförbund och tävlingsansvarig för Norrlands GP.
Samtidigt betonar han att varje tävling också står på egna ben. Vill man bara spela i en av turneringarna så går det fint.
– Med en GP-serie får ungdomarna möjligheten att få vara med i flera tävlingar och samla poäng, vilket säkert sporrar, säger Patrick Harlin.
Norrlands GP avgörs i tre åldersklasser: Junior/kadett, minior och knatte. Förra säsongens medaljörer i de tre grupperna kom från fem olika klubbar: Sundsvalls SS, SS Luleå, SK Rockaden Umeå, Vindelns SK och Skellefteå SK. Så visst kan man säga att GP-serien förenar schackklubbar i norr.
– Det vi har sett på slutet är att deltagarantalet är störst i mellangruppen, hos miniorerna. En anledning till det är säkert att skoltävlingar som Schackfyran skapar intresse, och att barnen sedan vill prova på att spela en turnering.
Nu laddas det upp för säsongen 2024/2025 med en i tävling Umeå den 1 december, sedan Luleå den 15 februari, Örnsköldsvik i april och så Sundsvall som avslutning den 10 maj.
För de som är intresserade av att vara med, vilka råd vill du ge dem då?
– Norrlands GP ger barnen en utmärkt introduktion till schacktävlingar. Det räknas inga ratingtal och tävlingsreglerna är inte jättestrikta. Det är okej att göra lite fel. Man kan se det som ett första steg till tävlingsschack, säger Patrick Harlin och fortsätter:
– Jag ser vår GP-serie som en brygga till större tävlingar som skol-SM och stora Svenskt Grand Prix. Och framför allt får man lära känna nya schackkompisar.
Patrick Harlin märker av att det är sug kring schacket.
– Ja, det är nästan som att jämföra med pingisexplosionen i landet efter Truls Möregårdhs OS-succé.
Bordtennisen känner säkert av ledarbrist – är det också något som är på tapeten i Norrlandsschacket?
– Det är en viktig fråga för oss också, absolut. Till skillnad mot sporter som fotboll och innebandy kan kanske föräldrar känna att det blir för svårt att vara schackledare då det krävs så mycket kunskaper.
– Men här vill jag lyfta fram att schackföräldrar skulle fungera som ypperliga ledare när barnen är nybörjare. Den sociala biten är ju minst lika viktig som att kunna de bästa schackdragen. Vi klubbar skulle tacksamt ta emot den hjälp vi kan få.
Artikeln publicerad i Tidskrift för Schack, nr 4 2024
Elevernas hjärngympa rivstartar direkt efter jullovet. Då börjar skolschacktävlingen Yes2Chess som spelas online, och samlar över 1300 lag från hela Sverige.
Två av lagen som laddar för schacktävlingen utgörs av femteklassarna på Holmsjöskolan i Karlskrona.
Läraren Zarah Bondesson, berättar hur eleverna har förberett sig – med stafettschack.
Holmsjöskolans två lag tävlar i Yes2Chess, 5:an, och hoppas få revansch efter Schackfyran förra läsåret.
– Vi var så nära att kvala in till Riksfinalen Syd, men hamnade precis utanför. Nu är eleverna sugna på revansch, säger Zarah Bondesson som är lärare i matematik.
Några av mattelektionerna har ägnats åt schack och förberedelser inför Yes2Chess.
– Jag har bara positiva saker att säga om att använda schack som ett matteverktyg. Barnen lär sig att tänka kreativt och logiskt. Schack lär dem också att använda sig av strategier för att lösa problem, precis samma egenskap som behövs i matematikstudier, säger Zarah Bondesson och fortsätter:
– Ser man på idrottsvärlden så har fotbollsklubbar anammat schack för att få spelarna att tänka mer strategiskt. Man kan verkligen dra mycket nytta av att spela schack.
I klassrummet på Holmsjöskolan har det utvecklats en populär övning som kan beskrivas som
stafettschack med högt tempo. Zarah Bondesson förklarar:
– Det går till så att vi sätter upp schackbrädena på en lång rad, sedan byter barnen plats efter varje drag. Allt går på tid så man måste tänka fort så vi kallar det för snabbschack. Fördelen med den här träningsformen är att barnen hela tiden ställs inför en ny ställning och behöver klura på nya problem och hitta lösningar.
När matcherna spelas i Yes2Chess, hur organiserar ni det i klassrummet?
– Tävlingen spelas online och matchen pågår i bara 20 minuter. Spelarna i laget får sätta sig i en hörna av rummet och spelar på skolans enheter. De övriga eleverna sitter tysta med egna studier eller så projicerar vi matcherna på storbildsskärm så att alla kan följa.
– Jag brukar också släcka ner i rummet – jag vet inte om det funkar men jag hoppas att de får spelarna att fokusera mer.
Zarah Bondesson berättar att stämningen blir hög om lagen lyckas bra i matcherna.
– Går det bra blir det klang och jubel resten av skoldagen, säger hon med ett skratt.
Gruppspelet i Yes2Chess startar den 8 januari – då är Holmsjöskolans femteklassare redo.
1 301 lag var i december anmälda och klara för spel i de fyra klasserna i Yes2Chess: Lågstadiet, 5:an, 6:an och högstadiet.
Varje lag består av fem spelare så vi pratar om nära 7 000 deltagare. Yes2Chess är ett riktigt stort projekt, och Sveriges Schackförbunds kanslipersonal har med åren arbetat fram en effektiv organisation för att få hela tävlingen att flyta smidigt och utan problem.
En annan viktig kugge för Yes2Chess är programvaran som utvecklats av Lucas Wickström i samarbete med Sveriges Schackförbund.
Med programvaran kan numera tusentals barn logga in på Yes2Chess sida och spela sina onlinematcher i schack där. Under 2025 års tävling kommer över 10 000 partier avgöras på sajten.
Publicerad i Tidskrift för Schack, nr 4 2024.
En damweekend i Kalmar fullproppad med schack gav mersmak.
Arrangören Johanna Lundström från Ölands SS planerar nu för att damträningar ska bli ett årligt återkommande evenemang i Småland.
– Vi har kommit att bli ett sammansvetsat gäng, och vi kommer säkerligen att ses snart igen.
Hur såg planeringen ut inför damträningen i Kalmar?
– Smålands Schackförbund budgeterade en viss summa för damschack 2024, som till största del var tänkt att gå till att täcka kostnader för Damallsvenskan. Av olika anledningar fick vi inte ihop något lag till tävlingen och styrelsen gav mig då helt fria händer, att arrangera någonting annat för de aktiva småländska damspelarna. Då började jag spåna på vad vi kunde hitta på istället och mindes tillbaka på de tjejläger som Håkan Jalling arrangerade i Växjö när jag var junior, säger Johanna Lundström och fortsätter:
– Jag tänkte att jag ville skapa något liknande, men mer anpassat för vuxna damspelare. Jag bollade sedan mina tankar med framför allt Ywonne Wetterling som är styrelseledamot i Smålands schackförbund och Ofelia Thörnqvist, damschackansvarig hos Sveriges Schackförbund. Väldigt snart hade vi hittat en passande helg.
När datumet väl var satt började förberedelserna på allvar.
Johanna Lundström berättar:
– Ett problem som jag ibland sett med evenemang riktade till damer, är att det blir för lite fokus på schack och för mycket på andra aktiviteter. När jag funderade över formatet, så visste jag därför att jag ville proppa helgen full med schackträning, men hålla det lättsamt och gemytligt. Därför valde jag att endast bjuda in ett fåtal damer till denna weekend, för att säkerställa att deltagarna kände sig trygga och värdefulla. Jag är väldigt mån om att alla ska få möjlighet att synas och höras och jag vet att detta fungerar bäst i mindre grupper.
Vad är det bestående intrycket från helgen?
– Helgen blev en succé! Alla damer var så otroligt glada och tacksamma och lämnade Kalmar fyllda med inspiration. Jag tror att vi alla kan bli riktigt vassa vid brädet framöver …
Schackinstruktör var Deniz Arman som genom sina webbsändningar från schackevenemang blivit en känd och populär profil i svenska schackkretsar.
– Deniz var välplanerad och strukturerad, men framförallt ödmjuk och vänlig. Han introducerade oss för flera olika spännande teman som utrymning, instängning och det starka löparparet. Fokus låg på mittspelet, men vi fick även med oss lite öppnings- och slutspelskunskaper. Det som är väldigt härligt med Deniz sätt att lära ut är hans nyfikenhet och vilja att testa alla våra – ibland smått galna – idéer. Ingen behövde känna sig dum om man kom med ett mindre bra förslag, utan allas tankar välkomnades och testades.
Kommer ni att ha fler damträffar framöver i Smålandsdistriktet?
– Förhoppningen är att detta ska bli en årligt återkommande weekend. Den gruppen som sågs har kommit att bli ett sammansvetsat gäng och vi kommer säkerligen att ses snart igen. Några vet jag till exempel ska spela SM i snabbschack och blixt för damer i december. Och sedan blir det förstås Damallsvenskan till våren.
Efter damträffen skrev Johanna Lundström ett inlägg på Facebook där hon tog upp att hon tidigare varit emot riktade schackevenemang och tävlingar för kvinnor, men att hon numera har bytt åsikt.
Vad skulle du säga är de största fördelarna med att kvinnliga schackspelare träffas så här?
– När jag tittar på rankinglistan för SSF så är vi inte ens 50 damer över 18 år som har ett elotal. Det finns säkerligen ett antal till som är aktiva ute i klubbarna, men vi är verkligen i minoritet. Själv har jag i princip alltid varit enda kvinnan i de klubbar jag representerat och det har förstås ibland känts ganska ensamt. Här har mina kvinnliga schackvänner kommit att betyda massor för mig. När vi ses, som här på Damweekend i Kalmar, är det en sådan trygg stämning att ingen känner något behov av att hävda sig. Ingen betvivlar någon annans kompetens, ingen kommer med nedlåtande kommentarer eller suckar åt någons förslag. Alla vill varandra väl. Det är otroligt befriande att ingen ser ner på en på grund av sitt kön, något som enligt min upplevelse tyvärr varit ganska vanligt.
– Sedan vill jag verkligen slå ett slag för hur viktigt det är med kvinnliga förebilder för våra unga tjejer. Jag vill se att det finns kvinnor på alla positioner, som spelare, ledare, domare, ledamöter i styrelser och kommittéer och så vidare. Jag är övertygad om att starka, inspirerande förebilder kommer leda till att fler tjejer fortsätter spela schack även i vuxen ålder.
Hinner du spela tävlingar?
– Jag är tyvärr inte så aktiv som spelare för tillfället, eftersom jag och maken Micke har två små barn att ta hand om. Det är enda nackdelen med att ha ett gemensamt intresse, att vi blir beroende av barnvakt för att kunna delta i tävlingar plus att allt blir dubbelt så dyrt. Jag kommer dock spela alla seriematcher och kanske blir det också SM i snabbschack och blixt för damer i Göteborg i december. Jag tog ju ett silver i blixten förra året, så jag är lite sugen på att gå för guldet.
– Men bara för att jag inte spelar så mycket så innebär det inte att jag inte är aktiv. Jag är juniorledare och styrelseledamot i Ölands SS, suppleant i Smålands Schackförbunds styrelse, ledamot i SSF:s regel- och tävlingskommitté, domare med mera.
Hur är schackintresset på Öland?
– Ölandsschacket är verkligen på stark frammarsch, på alla fronter. Vi har två traditionella klubbar på ön (Ölands SS och Sandby/Gårdby SK), som båda bedriver både ungdomsverksamhet och seniorverksamhet. Vi arrangerar varje år flera Ölandsmästerskap, där vi slåss om ÖM-titlar. Själv är jag mycket stolt över att vara regerande Ölandsmästare i snabbschack, där jag kom före Micke … Utöver den traditionella verksamheten är Öland också mycket framgångsrika inom Schackfyran. Vi har en god uppslutning bland skolorna på hela ön och i år var det faktiskt en Ölandsklass, Gårdby skola, som tog hem Schackfyrans riksfinal Syd.
Artikeln var publicerad i Tidskrift för Schack, nr 4 20024
Västergötlands schackförbund hade ambitionen att satsa på ungdomsutveckling i distriktet.
En arbetsgrupp tillsattes under våren bestående av Margareta Claesson, Stephan Kring och Martin Johansson. Under hösten har projektet förverkligats.
Team VSF med länets största schacktalanger är bildat med Ari Ziegler som tränare.
Startskottet skedde i september när alla i träningsprojektet träffades i Pelaros kontorslokaler i Alingsås. Där fanns ungdomarna i träningsgruppen, tränaren Ari Ziegler och representanter från Västergötlands schackförbund.
Pelaros grundare, Anders Wengholm, är en eldsjäl som startat schackklubben Team Pelaro Alingsås. Han är en av många aktörer som verkar för schackutvecklingen i Västergötland.
– Det var en jättefin atmosfär, och det kändes hur bra som helst, säger Ari Ziegler som av Västergötlands schackförbund anlitats som tränare och hade sin första lektion för adepterna.
Ari Ziegler är van i tränarrollen.
– Jag är först och främst schackinstruktör – och i andra hand schackspelare. Att undervisa i schack är mitt jobb, säger Ari Ziegler som berättar att han genom åren tränat tusentals elever – allt från en då ung Hans Tikkanen som senare blev stormästare till rena nybörjare.
Ari Ziegler ska träna Team VSF hela säsongen – med åtta digitala lektioner på hösten och lika många tillfällen på våren.
Västergötlands schackförbund undersöker nu möjligheterna att till våren arrangera fler gemensamma träffar och att låta gruppen åka på en gemensam tävling.
Ett initiativ som tilltalar Ari Ziegler.
– Jag vet själv hur värdefullt det är att åka på tävlingar tillsammans med andra. Det stärker samhörigheten och framför allt har man kul ihop. Det är såna ingredienser som gör att man orkar hålla på.
Martin Johansson som grundade Sotenäs schackklubb valdes i våras in i styrelsen för Västergötlands schackförbund. Han var med på första träningsträffen i september tillsammans med ordföranden Jörgen Isaksson och distriktets sekreterare Eva Johansson.
– Det kändes bra redan från början. Jag har förstått att Ari Zegler har mycket rutin som tränare. Han är jordnära och fångar upp juniorerna på ett bra sätt.
Martin ser flera positiva saker med den nybildade träningsgruppen.
– Alla unga spelare i distriktet kan nu se att vi satsar på dem. Det blir säkert en morot för många att komma med i träningsgruppen.
I framtiden kan han också se att ungdomssatsningen utökas i Västergötland.
– Det finns tankar på att bilda juniorgrupper på flera nivåer. Vi ska utvärdera Team VSF efter den här säsongen och förhoppningsvis hittar vi en bra modell för en fortsättning, säger Martin Johansson.
Texten publicerades i Tidskrift för Schack, nr 4 2024
Varje måndag efter skolan sätter sig 16-åriga Valerie Ghimessy på pendeltåg och buss i 45 minuter för en av veckans höjdpunkter – att träna Stockholmsklubben SK Rockadens tjejgrupp ”Rockadens drottningar”.
– Det här ger så mycket energi. Det är fantastiskt att se tjejerna växa som schackspelare, säger Valerie.
Valerie – eller Valle som alla kallar henne – Ghimessy känner glöden för att träna barn och ungdomar. Tjejschacket ligger henne varmast om hjärtat.
Förutom måndagsträningarna hos SK Rockaden är hon också ansvarig för träffarna i projektet Tjejschack i Stockholm med träningar varje tisdag. Projektet Tjejschack Stockholm drivs av Wasa SK med stöd från Sveriges Schackförbund, Stockholms Schackförbund, Schackakademien och privata donationer.
Alice Ruud har framgångsrikt lett projektet tidigare terminer – och nu har Valerie Ghimessy tagit över träningarna.
– Inget medlemskap i Wasa krävs så spelarna representerar alltså fortfarande sina ordinarie klubbar men får extra träningstillfällen. Vi tror att detta kommer att öka bredden av tjejer inom svenskt schack och på längre sikt även hjälpa oss att få fram än fler toppspelare. Därför vill vi även i fortsättningen erbjuda fler tjejer möjligheten att delta i träningen, säger Mathias Kämpe från Wasa SK:s juniorkommitté.
Valerie Ghimessy har på träningarna märkt att tjejerna har en stark drivkraft – att utmana sig själva i schacktävlingar.
Valerie tar med sig erfarenheterna från när hon själv tävlade som barn.
– Det kunde kännas ensamt ibland. Det fanns helt enkelt inte så många tjejer i min ålder. Men när man får ihop en hel grupp så här så ser man att det blir så mycket roligare för alla tjejerna. De får kompisar, de kan stötta varandra och alla känner sig tryggare, säger Valerie som berättar om den senaste satsningen för Rockades drottningar.
– Vi är extra stolta över att vi nyligen fått våra nya lagtröjor som alla är supernöjda med!
– Vi har också blivit mer aktiva på sociala medier för att sprida medvetenhet om verksamheten och skapa ett större intresse.
– Vi bestämde oss även för att även anmäla tjejerna till Stockholmserien så att SK Rockaden även får ett tjejlag som representanter för klubben.
– Det kommer att ge tjejerna tuffare motstånd men de är väldigt taggade för att få erfarenhet men även spela som ett lag.
När Tidskrift för Schack besöker Rockadens drottningar förbereds det för en träningsturnering, men tiden fylls också med analyser, öppningsteori och studier.
– Om någon av tjejerna har spelat ett intressant parti i KM så brukar vi tillsammans gå igenom det och hitta förbättringar, säger Valerie.
Hos SK Rockaden var Andreas Ohlsson en av initiativtagarna till tjejgruppen som numera går under namnet Rockadens drottningar.
Han har fått se tjejgruppen växa från 7-8 spelare till nästan det dubbla på mindre än ett år.
Det var via tjejgruppen som Valerie Ghimessy startade sin träningsbana.
– När gruppen startade kände jag att jag ville ställa upp som ledare, och sen har det bara fortsatt.
Förutom samarbetet med Wasa SK har också Valerie börjat nätverka med andra unga tjejspelare i Stockholm. Bland annat träffar hon regelbundet Ece Gültekin från schackklubben Kristallens SK och utbyter erfarenheter. Tillsammans blir alla starkare.
När schacket stadigt växer i popularitet behöver det skapas plattfomar för ledare. Nätverkande på både klubb- och distriksnivå är ett sätt, och ett annat exempel är Sveriges Schackförbunds årliga ungdomsledarkurs.
Publicerad i TfS nr 4, 2024.
Sveriges schackstjärna Pia Cramling njöt av att vara en del av Wasa SK:s distriktslag som för en dag innehöll lika många kvinnor som män.
Samtidigt höjer hon varningsflagg för damschackets framtid. Riskerar Sverige att bli frånåkt av övriga nordiska länder?
– När jag till exempel går in och tittar på elolistan ser jag att Norge nu har gått förbi oss och har fler kvinnliga schackspelare med elotal, och även fler flickjuniorer med elotal än Sverige, säger hon.
En titt på topp 20-rankingen i Norden för kvinnliga spelare födda på 2000-talet visar att Lavinia Valcu, Anna Cramling och Julia Östensson ligger högt upp. Men samtidigt har både Norge och Danmark fler spelare än Sverige på listan. Och Finland har en stark topp med spelare rankade etta och trea.
Pia Cramling är orolig över Sveriges återväxt i damlandslaget.
Ofelia Thörnqvist, damschackansvarig hos Sveriges Schackförbund, säger att listan är intressant och kan föranleda kontakter med de nordiska grannarna.
– Jag hade kontakt med Danmark och Norge för ett tag sedan, men möttes inte av något stort intresse. Jag skulle absolut kunna göra en ny påstötning. Det är bra om vi nordiska länder lär av varandra.
Pia Cramling lyfter fram att Sveriges Schackförbund gjort mycket för damschacket de senaste åren.
– Sveriges Schackförbund anordnar också Flick-SM. Den är mycket populär, och vinnarna i de olika åldersgrupperna kvalificerar sig till Flick-NM. Men därutöver ser jag ingen satsning för flickorna närmast eliten, säger hon.
UNGDOMS-EM SOM AVGJORDES i augusti 2024 i Prag blev en väckarklocka för henne:
– Bara Andorra var sämre än Sverige när det gäller antalet flickor bland de 47 deltagande nationerna. Medan övriga nordiska länder Island, Finland, Danmark och Norge skickade 7, 8. 9 repektive 11 tjejer hade Sverige – utöver de 10 killarna – bara en enda flicka i truppen, Lavinia Valcu, som var den högst rankade av alla nordiska tjejer.
– Det är fantastiskt och jättekul med Lavinias framgångar men det räcker inte att ha en stark tjej. Vi behöver även ha en bredd.
Pia Cramling har en lösning som hon tror på och länge propagerat för – att ge damerna plats i seriespelet.
– Min önskan är att man har samma regel som i 4NCL, The Four Nations League med England, Wales, Skottland och Irland. I varje match som spelas över åtta bord måste lagen ha minst en kvinna och minst en man. Det är inget fast dambord. Det är ungefär som i Sverige möjligt att taktikplacera lite och inte gå strikt efter rating. Frankrike har sedan 1997 haft regeln om en dam (en fransyska) i sin lagserie, och länder som Spanien har följt efter. Och i Tyskland finns en Dambundesliga med fyrmannalag i flera divisioner. För att fortsätta utveckla damschacket så tror jag mycket på att göra många små saker, och en av många bra saker att göra, är att få in tjejer i lagspelet.
– Att kräva en kvinna i lagen i ligaspel är ett lätt sätt att få fler kvinnor till tävlingsspel. Plötsligt blir tjejerna väldigt eftertraktade och det ger positiv effekt. Det blir fler kvinnor i lagen och ibland fler än den enda som krävs.
– Men tyvärr är motståndet kompakt inom svenskt schack för den här sortens positiv särbehandling, fortsätter hon.
Ofelia Thörnqvist svarar:
– Pia Cramling gör väldigt mycket för damschack och jag gillar Wasa SK:s initiativ, men just i denna fråga håller jag inte med, säger hon och fortsätter:
– Allsvenskan skiljer sig, som jag förstår det, från utländska serier som till exempel 4NCL genom att serien inte använder sig av fasta lag, utan av spelarregistrering där spelare i olika ronder kan spela för olika lag, eller avstå från att spela. Om systemet leder till att klubbar köper in utländska spelare, har jag svårt att förstå poängen.
– Om det är meningen att dambordet ska fyllas av klubbens egna ordinarie spelare, behöver jag inte gå längre än till mig själv för att finna invändningar. Jag är högst rankad dam i min klubb, men brukar normalt spela i vårt andra- eller tredjelag. Det är också där jag vill spela, med motståndare av båda könen kring min egen spelstyrka, och jag har ingen önskan att spela i förstalaget. Tvärtom skulle jag känna en fruktansvärd press på mig att spela alla ronder, för klubbens skull, trots att jag kanske inte själv vill.
FÖR PIA CRAMLING var det ett stort ögonblick när hennes klubb i Stockholm, Wasa SK med hjälp av lagledaren Birger Wenzel plockade ut ett DM-lag som var helt mixat: sju kvinnor och sju män.
– Det var helt fantastiskt. Vi var sju kvinnor i Wasa och fyra i de andra lagen i senaste Lag-DM-omgången. Det var alltså 11 kvinnor bland de totalt 84 spelarna, det utgör 13 procent. Fler än vi någonsin annars ser i Stockholmsserien men likväl blott en liten andel av alla spelarna.
Pia Cramling känner sig aldrig ensam när hon är ute och tävlar. Maken Juan följer med på resorna i Sverige, och det finns alltid någon att prata med bland de schackvänner hon skaffat sig genom åren. Däremot saknar hon fler tjejer.
– I Sverige liksom i övriga nordiska länder finns det färre kvinnliga schackspelare än någon annanstans. Det blir tydligt när man ser hur det ser ut på tävlingar runt om i Sverige. Jag tror men hoppas att jag har fel att det sällan är ens 10 procent flickor/kvinnor i någon mixad tävling utöver skoltävlingar som Schackfyran.
Hon är glad att hennes klubb Wasa SK jobbar aktivt med damschacket.
– Det är så roligt att Wasa har en hel del tjejer, fler än många andra svenska klubbar och att klubben vill göra satsningar på damerna och flickorna. Det finns en tjejträning på tisdagar på Norra Real i Stockholm för unga tjejer som kommer varje gång. En del tillhör Wasa, andra är kvar i sina gamla klubbar. Det viktiga är att skapa nätverk, att tjejerna ser att de inte är ensamma.
– Nyligen deltog också Wasa i Europacupen med ett lag i öppna klassen och även, som enda svenska klubb, med ett lag i damklassen. Det är inspirerande att tillhöra en sån förening.
Texten publicerades i Tidskrift för Schack, nr 4, 2024.
