I förseglingen i TfS 2017/2 tipsade Anders Sandström om klipp som finns tillgängliga på nätet. Här är listan med länkar:

1) Fantastisk försvarprestation av Kramnik mot en allt mer frustrerad Kasparov. (1990)

2) Karpov och Tal i ett stilla blixtparti i hemlik miljö. (1980)

3) Magnus Carlsens stora stund – här blir han världsmästare. (2013)

4) Bobby Fischer gästar Bob Hope just efter att han blivit världsmästare. (1972)

5) Kasparov analyserar ett av VM-partierna mot Karpov. Otroligt! (1990)

6) GM Maurice Ashley spelar mot hustlers i Washington Square Park. Kul! (Upplagt 2016)

7) Spassky om VM-matchen mot Fischer. Ovanlig öppenhet. (1972)

8) Nils Grandelius vinner mot VM-utmanaren Karjakin. (2016)

Den perfekta lösningen är kanske att kombinera hemmakväll med klubbkväll och ta med den här länklistan till klubben, koppla upp klubbdatorn och titta tillsammans. Så kan man alltid ta en blixt efteråt och känna att man är en del av både det lilla och det stora sammanhanget.

I TfS 2016/3 skrev Lars Grahn om När fakta möter fiktion. Det fick Christer Niklasson att spinna vidare på ämnet. Som internationell mästare och författare har han erfarenhet av båda delarna.

I den intressanta essän ”När fakta möter fiktion” i TfS 2016/3 tar Lars Grahn upp, och analyserar – såväl direkt som indirekt – begrepp och föreställningar som är intrikata genom sin tvetydighet, begrepp som är svåra att definiera och som så ofta flyter in i vartannat, huller om buller, en ”blodtillförsel” av fantasi – och, ibland, fakta.
Vad är ”egentligen” fakta? Vad är ”egentligen” fiktion? Och frågan om vad som är verkligt och vad som är en illusion. (Det är nog inte bara jag som i livet lärt känna någon som man tycker lever i, och bygger sitt liv på, en illusion. Hur ser det egentligen ut inom en själv härvidlag?)
Ge mig en (din) bild av verkligheten och jag ska ge dig tio andra!
Så länge människan har funnits – exaktare uttryckt började använda sig av orden, bilden, vetenskapen etc. etc. och andra symboler och filosofiska spekulationer, vilket det ytterst är – har vissa skönandar försökt förstå oss (sig) själva och kommit till någon sorts klarhet – eller åtminstone en fruktbar oklarhet.
”När fakta möter fiktion.” När fiktion möter fakta.
Den här utläggningen är varken högtravande eller pretentiös, utan handlar om det tämligen alldagliga, jag tror att de allra flesta av oss har direkta eller indirekta erfarenheter – om inte annat så på ett omedvetet plan – av det här under en alldeles vanlig dag i ”det levande livet”.

I partiet Linton-Grahn fanns ett diagram (sid 44) som visar ett drag som aldrig spelades i partiet, men kunde ha spelats:

26…De6!!
Ett lika överraskande som vackert drag. (En doktorand – eller för den delen en Nobelpristagare – i kvantfysik skulle kanske med det språkbruk som tycks vanligt förekommande i de kretsarna tala om ”en elegant lösning på problemet”.)
Diagrammet på sida 44 är fakta, inte fiktion. Draget som aldrig utfördes är en tanke, en idé, som konkret materialiseras genom en bild som går att betrakta på en tryckt sida i en schacktidskrift. Den existerar. Den är konkret. Den är verklig.
Om vi för ett ögonblick föreställer oss att diagrammet är en tavla som vi betraktar på ett museum eller i en konsttidskrift (dessutom liknar diagrammet i viss mån – för den som har god fantasi – de asymmetriska punktmålningar som kom att bli en del av popkonsten på 60-talet) blir fallet ”när fakta möter fiktion” än mer komplicerat.
Hela artikeln

I TfS # 1 ställde läsarna frågor till IA Anders Sandström. Här följer ytterligare några frågor som inte fick plats i tidskriften. Har du fler funderingar? Skicka ett mail till axel.smith@schack.se

Joakim Wahlström, Malmö AS
Om min motståndare gör ett regelvidrigt drag och jag inte bryr mig om att få tidstillägg, kan jag då trycka tillbaka klockan och be han/hon göra ett regelrätt drag? (förutsatt att klockan inte räknar dragen)
Man kanske misstänker att motståndaren gör ett regelvidrigt drag med flit för att få extra betänketid i en kritisk ställning medan domaren ställer om klockan. Då spelar det ingen roll att man själv får extra betänketid .

Anders Sandström svarar:
Hej Joakim!
Som jag ser det får spelarna själva inte mixtra med tidtagningen. Vad du får göra är stanna klockan och tillkalla domaren. Sedan kan du framföras dina synpunkter, inklusive misstankar om att det handlar om fulspel från motståndarens sida för att ”vinna betänketid”.
Idag hjälper det sällan inte att bara slå tillbaka klockan, man får ofta 30 sekunders tillägg per drag och då har motståndaren redan tjänat tid.

Dan Ljungstam, Allians
År 2014 deltog jag i ett klubbmästerskap och i rond 9 mötte jag en spelare från hemmaklubben. Vårt parti var kopplat till direktsändningen. Efter ett par-tre öppningsdrag började han gå från schackbrädet och ut ur rummet när jag var vid draget. Efter jag gjort mitt drag kom han snabbt tillbaka, tänkte en kort stund, gjorde sitt drag och gick ut ur rummet igen. Så höll det på fram till drag 10 och jag lågt då kraftigt under.
Jag lämnade brädet under mitt drag och fann honom i Live-rummet där delar av turneringsledningen skötte livesändningarna. Där konfronterade jag honom genom att skämtsamt fråga om han fick råd av sin coach via Live-skärmen. Han förnekade detta och sa att han bara gick in och snackade med en kompis.
Jag sa inget mer men trodde inte honom, för så bra borde han inte spela. När han på nytt gjort ett drag och lämnat brädet och rummet, lade jag ned min kung och gav upp i en tyst protest.
Min fråga lyder om en spelare i en turnering med livesända partier ska få vistas i rummet varifrån klubbledningen sköter sändningen, speciellt eftersom han är med i den klubben. Vad säger reglerna?

Anders Sandström svarar:
Hej Dan!
Svaret på din fråga finns inte direkt i regelverket, där rum för livesändning inte nämns. Det blir en fråga för domarens omdöme. Enligt reglerna får en spelare som är vid draget inte lämna ”spellokalen”, som är det rum där spelet pågår. Inom ”tävlings­området”, som också innefattar toalett och kaffeservering – alltså service till spelarna – får man vistas i när motståndaren är vid draget. Övriga lokaler som liverum och analysrum tillhör varken spellokal eller spelområde. Där ska en spelare inte tillåtas vara så länge det egna partiet pågår.

Andreas Råvik, Vaggeryd
Förlorar man om man tar kungen i snabbschack? Ett regelvidrigt drag, men motståndaren flyttade inte på kungen.

Svar:
Den som slagit kungen förlorar.

Länkar till regeltemat:

– Schackreglerna på svenska
– Ulf Norevalls artikel En domares vedermödor i TfS 2005/2 132-134.

Två av frågorna i TfS ledde till långa diskussioner mellan svenska och norska domare. TfS korrekturläsare betecknade det hela som hårklyveri. Nedan följer ett utdrag:

Hela artikeln

I nästa nummer av TfS blir det regel- och domartema. Har du någon klurig regelfundering som du vill ha svar på?
Skicka den till axel.smith@schack.se senast 1 februari så får du svar från en internationell domare.
Ett urval av frågorna publiceras i TfS.
(PS. I ytterligare tio dagar går det att se dokumentären Magnus på SVT Play.)