Just nu befinner sig Juan Bellon och Pia Cramling i Italien och spelar veteran-VM.
Juan har haft någon vecka på sig att smälta intrycket från Batumi i Georgien, där han var lagledare för Sveriges unga damlag, som saknade erfarna spelare som Pia Cramling och Inna Agrest denna gång.
Sverige, med en snittålder på 19 år var rankat som 34:e av 36 lag. Det blev två segrar – mot Skottland och Monaco.
Sverige hade även tillräckligt bra ställningar för att kunna klara oavgjort i en eller ett par av de övriga sju matcherna, men så blev det inte.
Det blev en 35:e plats, före jumbon Skottland.
Juan var inte särskilt förvånad, eller nedslagen, över resultatet.
– Jag visste att det skulle vara svårt att överträffa vår ranking som var 34 av 36 lag, av två viktiga skäl. För det första, eftersom vi var det enda laget av de 36, där ingen av de fem spelarna hade någon FIDE-titel. I alla andra lag fanns det minst tre, förutom något annat lag som bara hade en, som Skottland … men hon är stormästare!
Juan fortsätter:
-Det andra skälet och det viktigaste, är att av våra fem spelare kände jag bara två, Lavinia och Julia. Jag tror att det hade varit en bra idé att ha en liten ”koncentrationshelg” eller helgcamp, innan detta mästerskap. Och jag hoppas att detta problem kan lösas i framtiden.
Givet lagets brist på internationell erfarenhet, vad var det mest positiva du såg i Georgien?
– Självklart var det en stor nackdel att det svenska laget som var så ungt, 19 år i genomsnitt i laget. Spelarna saknade internationell erfarenhet och bara två hade internationell erfarenhet. Men jag måste säga att jag är mycket nöjd och glad över attityden hos alla under mästerskapet. Eftersom de alltid var mycket positiva och flitiga, när de förberedde partierna och analyserade dem sedan tillsammans i grupp. Detta är mycket viktigt, för att rätta till de misstag som gjordes under partierna. Och för att undvika dem i framtiden.
I vilka aspekter av spelet tror du att spelarna har mest utrymme för förbättring?
– Den här frågan har jag förklarat i mitt senaste Facebook-inlägg. Med de problem jag har sett hos spelarna samt i vilken del av spelet de presterar bäst. Min analys är individuell, en och en, men naturligtvis bygger den analysen endast på vad jag har kunnat se under mästerskapet. I vilket fall måste jag tillägga att det största problemet jag har sett är att de flesta misslyckas med att förstå planen när öppningen är över, och det felet beror på att de är vana vid att analysera partier med datorn. Och datorn säger bara dragen men inte planen.
Något mer?
– Det andra problemet är att när jag lärde ut några grundläggande slutspel så kände de inte till dem. Det skedde kanske av en uppenbar anledning, och det är att unga människor tycker mer om att arbeta med öppningar, som är roligare än att förstå slutspel som är tråkigare.
I Sveriges lag i Batumi spelade Lavinia Valcu, Julia Östensson, Carina Wickström, M.S. Harshavardhini och Elsa Andersson.
I Batumi var Sverige laget utan FIDE-titelspelare. Kan spelarna i det här laget ändra på det?
– Det är svårt att gissa om någon av de spelare som har spelat i detta Europamästerskap kan komma att ha någon FIDE-titel i framtiden, eftersom det beror på flera saker. Som den tid de vill och kan avsätta för att arbeta ordentligt med schack. Samt vem de kan ha till hjälp för att stödja dem korrekt. Men det viktigaste är att de har passion för allt detta. Att de vill förbättra sig, sätta upp mål och kämpa för dem, utan att ge upp eller tappa mod när de inte uppnås omedelbart.
Tror du att Lavinia Valcu har kapaciteten, att bli GM så småningom?
– När det gäller Lavinia är det helt omöjligt att förutsäga. Och dessutom mycket kontraproduktivt, att prata om huruvida hon någon gång kommer att få titeln som GM. Det får man inte glömma, att det är färre än 50 kvinnliga spelare som har lyckats med detta, att bli GM (alltså inte WGM). Bland dem finns endast en från de nordiska länderna, nämligen Pia. Men för sin ålder är Lavinia en fantastisk spelare och med all säkerhet kommer hon att bli nummer ett i Sverige i framtiden.
