Det tjugonde Sants Open, Spaniens största öppna turnering i år och finalen på den katalanska touren, avslutades i helgen i stadsdelen – just det – Sants, i centrala Barcelona.
Ett erfaret team av organisatörer, flera av dem med erfarenhet från samtliga tjugo upplagor av turneringen, hade gjort ett stabilt och välregisserat jobb för att få den stora mönstringen att fungera friktionsfritt.
Ett våldsamt åskväder med skyfall och översvämning i spellokalen strax före starten av inledningsronden den 17:e kunde inte hindra den väldiga turneringsskutan att fortsätta seglatsen mot slutrond och playoff i söndags.
Man bara öste båten – bokstavligen. Taket på spellokalen i kulturcentrumet l’Auditori del Centre Cívic de les Cotxeres läckte ohämmat och att datorer och digitalur klarade sig torrskodda hade sken av mirakel över sig.
Långt ifrån alla deltagare hade samma ”suerte”!
Men när väl turneringen kommit igång gick de tio ronderna – med den generösa betänketiden 40 drag/90 minuter plus 30 minuter och med 30 sekunders tillägg per drag från partiets start.
Cirka 750 spelare från nästan 50 länder gjorde upp och det hela utmynnade i ett playoff i blixt med fem inblandade – som alla tog 8/10 i huvudturneringen – och med seger för gamle europamästaren GM Liviu-Dieter Nisipeanu, under tysk flagg och känd bland en del svenska schackvänner som ”Nisse Piano”.
Tvåa blev den franske stormästaren Jules Moussard, bra gjort av honom, men det var den tredje mannen på prispallen som drog till sig mest uppmärksamhet – och de i särklass starkaste applåderna vid den välbesökta prisceremonin.
Sants Open blev en briljant återkomst till seriöst tävlingsschack för legendariske Barcelonastormästaren Miguel Illescas, som efter fyra års bortovaro, vid 52 års ålder, visade vilken kvalitetsspelare han fortfarande är.
Illescas var länge Spaniens starkaste stormästare, vann landets mästerskap åtta gånger och kan också rada upp ett pärlband av internationella framgångar i sin långa schackliga CV.
Han var Vladimir Kramniks huvudsekundant när denne tog VM-titeln från Kasparov i London för snart tjugo år sedan och dessutom en i teamet bakom superdatorn Deep Blue som även den fick Kasparov på fall.
I Sants Open förlorade Illescas i andra ronden mot en 2288-rejtad italiensk FM och började enligt egen utsago undra vad han själv ”alls gjorde där.
Det skulle visa sig ¬– sex vinster och två remier på de följade åtta partierna gav en plats i playoff där han pressade slutlige turneringsvinnaren Nisipeanu till ett harmageddonparti innan lyckan svek.
Om detta och mycket annat berättar Miguel Illescas i en filmad intervju som Schack.se publicerar senare i veckan.
Nästa år spelas Sants Open för tjugoförsta gången. Turneringen är ett äventyr, Barcelona är fantastiskt.
Undrar om jag blir ende svensk i turneringen eller om någon annan vill komma och hjälpa till att försvara den svenska flaggan – upphissad under spellokalens höga takbjälkar tillsammans med alla andra flaggor – från Indien och Kazakstan till Israel, Venezuela och Ecuador.
Det hängde 49 nationsflaggor över våra huvuden den här gången. Hur många blir det 2019?
Alla resultat från Sants Open
