Alla anmälda svenskar kom till start så småningom, trots problem med inställda flyg och annat. För egen del innebar det att jag fick åka en dag tidigare än planerat och då passade jag på att se lite mer av Bukarests centrum med ett livlig och trevligt Old Town. Annars är mina omedelbara intryck av staden (med 1,9 miljoner invånare enligt Wikipedia) att den är väldigt stor med mycket trafik, rörigt gatunät och lätt att gå vilse. Det finns ett halvstort tunnelbanenät men inte ens en turistguide rekommenderar detta på grund av dålig turtäthet, trängsel och risk för ficktjuvar. Sedan finns det flera stora torg, gamla statyer och monument från kommunisttiden och den förre diktatorn Ceausescu. Lite historiska efterforskningar är säkert något jag kommer att ägna mig åt härnere. Numera, sedan 2007, är faktiskt Rumänien ett land inom EU. Mycket intressant finner jag även det rumänska språket som har latinskt ursprung och flera likheter med franska, italienska och spanska. Med lite kunskap om nämnda språk så är det lätt att förstå vissa rumänska ord, till exempel ”coafur” (=frisör) och ”dreapta” (=höger).
Spelhotellet är det gigantiska RIN Grand Hotel, som ligger en bit utanför Bukarests centrum. Hotellet består av ett par enorma betongkolosser och innehåller i stort sett allt man kan önska. Tidigare lär det ha varit ett av världens största hotell. Det är svårt att kalla det vackert, det mesta är grått. Utsidan har dock muntrats upp med lite bleka gula och röda färger. På insidan finns flera pampiga salar med kristallkronor och mönstrade heltäckningsmattor, den största av dessa (antar jag) fungerar som spellokal för tävlingens fyra klasser.
Utanför hotellet finns en hårt belastad trafikled med dubbla filer i båda riktningar. Om man tar sig över vägen och sedan klättrar uppför en gräsvall så kan man se en naturskyddad park med en stor damm och rikligt fågelliv. Området är förhoppningsvis vackert grönt under andra delar av året.
En trevlig sak med dessa tävlingar är att man får träffa många spelare som man inte sett på väldigt länge. Det är intressant att se hur dessa ser ut numera samt i vilken grad de har bevarat sin schackliga förmåga. WSCC ger också en positiv känsla som man kan få från Schack-OS: Det är många spelare från ett stort antal nationer, en speciell invigningsceremoni med nationalsång och FIDE-hymn, namnskyltar för alla deltagare och en allmän högtidlighet kring arrangemangen.
Den öppna klassen 65+, av somliga kallad ”gubbklassen”, är tävlingens största med 192 deltagare som kom till start. Favoriter är de rutinerade (rätt ord i sammanhanget!) stormästarna Vaganian, Vaiser och Sveshnikov men flera andra farliga utmanare finns. För Sverige deltar ex-europamästaren Nils-Gustaf Renman, Magnus Wahlbom, Nils-Åke Malmdin, Jan-Olov Lind, Lars Blomström, Felix Nordström, Erik Alquist, Peter Carlsten, Per Green, Jan Bohlin och Lennart Gunnarsson.
Den yngre öppna klassen, 50+, även kallas ”juniorklassen”, har samlat 138 deltagare. Från Sverige finns Ralf Åkesson, Kent Ängskog, Peter Olsson, Conny Holst och Ronny Kirppo, Favorit på pappret är Kiril Georgiev, gammal riltonsegrare som har bytt nation från Bulgarien till Nordmakedonien.
För övrigt har ganska exakt hälften av Sveriges stormästare rätt att ställa upp i Senior-VM, en ganska hög andel måste man erkänna. Kasparov skulle kunna ställa upp i 50+ och Karpov i 65+ men det dröjer nog tills WSCC får en tillräcklig status.
De båda damklasserna saknar svenska representation men deltagarfälten är i alla fall tillräckligt stora så att att det blir egna tävlingar, 15 deltagare i 65+ och 21 i 50+. Det blir roligt att se ex-världsmästarinnan Nona Gaprindashvili i den äldsta klassen.
Första ronden, av elva, förlöpte i stort sett positivt för svenskarna. Själv mötte jag en lågrankad österrikare. Jag gissade att han snabbt skulle tappa kontrollen om partiet blev lite komplicerat, en tanke som visade sig vara korrekt. I 65-klassen hamnade två av våra spelare precis på undre halvan och ställdes därmed mot hårt motstånd direkt. Peter Carlsten förlorade, men först efter hård kamp, mot GM Garcia Palermo från Italien. Ännu tuffare tycktes uppgiften för Erik Alquist som mötte en regerande seniorvärldsmästare. Detta otroligt spännande parti kommenteras här.
