Ibland går det undan även när de bästa spelar långpartier. Så var fallet i det sjätte partiet i VM-matchen mellan Magnus Carlsen och Sergey Karjakin som nu spelas i New York. De två mästarna spelade 32 drag på lite drygt en och en halv timme (sammanlagt) och enades om remi när det var ganska uppenbart att inga obalanser fanns i ställningen, inga svagheter och inget utrymme att försöka manövrera bort motståndaren.
I vanlig ordning när Karjakin har vit blev det spanskt parti och i vanlig ordning valde världsmästaren att vila sin tidigare trotjänare Berlin-försvaret. Det finns nog en god anledning till det då Karjakin utan tvekan har förberett sig väldigt bra på just Berlin-försvaret inför matchen, kom ihåg att han använde det själv i parti tre.
Det var uppenbart att Carlsen hade förberett sig noga inför öppningen och med den hastighet han spelade så råder ingen tvekan om att det var en prep som det numera heter på schackspråk. Istället för att trycka på Karjakins vitfältade löpare genom springarmanövern Sc6-a5-c4 valde han att slänga fram d-bonden till d5 på ett Marshal-manér. Bondeoffret gav honom positionell komp och en mycket stark springare på b4. Han förenklade sedan i centrum och såg ut att ha fina chanser att skapa något men Karjakin kunde avveckla resten av materalet och när det bara fanns damer och var sin löpare och en handfull bönder kvar så bjöd världsmästaren remi.
Förr i tiden, när VM-matcherna spelades i 20-24 partier var det inte helt okänt att spelarna tog en kortare remi ibland för att vila upp sig. Vilodagarna till trots blir det en enorm mental ansträngning att spela en match av detta slag, i synnerhet när antalet partier är mindre. Det är svårt att komma ikapp efter en enda förlust. Det sjätte partiet bar karaktär av en sådan kort remi.
Idag är det vilodag och imorgon går vi in i matchens andra halva. Då har Karjakin vitt igen.
Matchens hemsida
Allt om VM-matchen
Stallningen i matchen
Carlsen 3
Karjakin 3
